Vem i helvete kläckte "beror SIG på"?
Ibland håller folk på och petar in små onödiga och dumma ord i gamla vedertagna uttryck. Andra hakar på som en skock höns och tror plötsligt att de har sagt fel i femton år. Exempel:
-Ska du med på en öl ikväll?
-Hmm...eventuellt...det beror sig på om jag måste jobba imorrn!
Suck. Säg efter mig nu: Det beror på, det beror på, det beror på, det beror på, det beror på ...
Hm.. språkpolis där;) Måste påpeka att det väl är en dialektal grej, att säga "det beror sig på" (har för mig det är gotländska, men det kan mycket väl vara nån annan dialekt). Men för egen del, då det händer att jag säger så, så är det ju en lek med orden. Och för att irritera ditt språksinne ytterligare, så kan jag erkänna att jag brukar slänga in ett "väl" också, typ "det beror sig väl på..". Det är det som är kul med språk, man kan leka lite. (Sen finns det såklart de som tror att "sig" är obligatoriskt där, det säger jag inget om).
Nä, det där med dialektalt tror jag inte på. ;-)
"Väl" har ju en viss innebörd i sammanhanget och är ju så mycket bättre än "sig" som bara är ett meningslöst ord.
Men det beror sig väl på om ordet används på ett sånt sätt? ^^ Sen har du det norrländska "tjo" ljudet som inte är mer än ett insugande av luft genom läpparna ofta följt av ett stillsamt nickande med huvudet. Det är kul.
Jag tycker bara att det är rent skitsnack!
Jag har nog aldrig hört någons ens säga "Beror sig på". Vad är det för okunniga kretsar du rör dig i Anders :D *hihi* /Matrosen
Får vi andra svara på din fråga som inte befinner oss I HELVETET?
Din meningsbyggnad gör att jag inte är helt klar över vad du försöker säga, men i min blogg får alla svara.