Vem i helvete får inte ont i hjärtat?

AN OPEN LETTER TO BRITNEY SPEARS

Dear Britney,

From recent media coverage I can see you're not feeling very well. And believe me - I've been there too!

Every time I find myself crying on the curb, all partied out in a stupid hat, I go visit my mom in norrland. Now, I've decided to invite you there!

I think it would do you good. We'd go for walks in åsen. Mom would make us fläskpannkaka with lingonsylt and then we'd chill with På spåret on the bonnteve (which means it's got only ettan, tvåan and fyran - hence no MTV gossip about you!). Life is easy there. There's not much knark (as far as I know). And the only way to get drunk is to go to Pizzan and drink storstark with Göken and Lillis.

There is no paparazzifotografer there either. At least have I never seen any.

In the evening we could make a fire in the kakelugn and have bryggcoffee with mom's homemade mandelbiskvier and just softa. Maybe watch some of my old VHS tapes from the box in the basement. If, by chance, you already saw Gore-Met: Zombie chef from Hell I could probably find the tape with Träsmak (woodtaste) with Galenskaparna & After Shave.

I wouldn't charge you anything for the stay, of course. Neither would mom. Hell, chance is you'd even find a hundring sneaked into your jackficka on your way home, even though you make more money than she does from her pension. That's mom for ya!

Do take me up on this offer, Britney. Anytime!

Yours sincerely,
Anders

"Vem i helvete" bjuder på mingelbilder!

Det finns redan bloggar som med ordrikedom beskriver mitt älskade Södermalm (hugade kan googla på "SoFo" och "ass")

Därför tänker jag inte ödsla fler ord här, utan istället bjuda på en liten kavalkad av partyglada individualister från mysiga invigningen av Levis Blue pop-up store.

(samtliga bilder från Rodeomagazine.se)

Vem i helvete behöver etik?

Det finns ett begrepp man kan ta till närhelst man inte har tillstymmelse till logiska argument att tillföra. Det begreppet är Etik.Genforskningen, till exempel, är ett av de områden som är väldigt utsatt för det här. Det låter krångligt och svårt, tycker folk, och då måste det ju följdaktligen vara giftigt och radioaktivt, eller hur?Men när man efter många om och men fått klart för sig att så inte är fallet då återstår bara ett: Det är oetiskt!!

Att modifiera en gen i en växt så att den står emot insektsangrepp bättre - och därigenom skulle slippa besprutas vilket skulle skona miljön och oss som äter den - det finns det ju liksom inga förnuftiga argument emot. Då sitter "oetiskt" som handsken.

Modifierar gener gör vi mest hela tiden, vi folk och fä. Om jag väljer mig en snärtig flicka i sina bästa år med stora blå ögon och tilltalande ryggslut och befruktar henne så att hon nio månader senare får äran att klämma ut en mini-Anders, så har vi i allra högsta grad modifierat gener. Vi har dessutom mage att skicka denna avkomma - med en alldeles obeprövad genuppsättning - rakt ut i samhället.

Med etik-månglarnas resonemang borde vi slå ihjäl knodden genast innan denne riskerar att ställa till med elände, digerdöd och ragnarök.

Nä. Gamla beprövade genuppsättningar är det enda säkra. Vi bör fortsättningsvis bara klona befintliga exemplar och individer. Då kan vi sova lugnt om natten.

Fast vänta nu... NEJJE!!...kloning är ju också oetiskt!

Bara tanken på att individer med en identisk uppsättning gener ska tillåtas springa omkring fritt på jorden är ju skrämmande! (Note to self: Se till att ta reda på vem av syrrorna Kallur det är som är radioaktiv och anmäl henne genast för nödslakt).

Det är oetiskt att döda ett djur för att äta upp köttet, det vet vi (gäller oss människor - inte andra varelser). Så om man kunde "odla" fram kött i stora tråg vore det ju det klart bästa sen färdigskivad rostbiff. Ingen svinaktig djurhållning, inget energislöseri, inga växthusgasfjärtar.

Fast det skulle nog också vara oetiskt. Muskel- och fettceller har väl också känslor.

Vem i helvete vill se era slappa tungor?

När en viss typ av inbillat poshiga yngre tjejer här i huvudstaden talar, så syns deras tungor. Konstant.

Tungan ligger som ett lock längs hela underkäken ända fram till underläppens innerkant.

Såhär: Ta det ökända Lidingö-i:et med sin säregna tungposition. Transkribera det sen till så många av de andra talljuden som möjligt (är du skicklig klarar du nästan hela alfabetet). Voila! Där har du grejen.

Eftersom man tror att ovan nämnda Lidingö-i signalerar status och sofistikering (fastän det är ett arv från Närkebönderna) så måste det såklart vara ännu mer sofistikerat att använda samma stuk genomgående i allt tal.

Det slår dock lite fel. För när tungan konstant hänger slö och slapp i munnens botten så ser man inte sofistikerad ut. Man ser totalt pantad ut. Som en byfåne. Eller som att man dras med nån jobbig sjukdom. Paresis lingualis eller villagus imbecillus. Nåt sånt.

Nä, ta mitt råd och stoppa in tungan i käften igen. (Och ta av den där jävla Canada Goose-jackan när ni ändå håller på).


EDIT: Ser man på. Har nu fått lära mig att Kanadagåsjackan är fett ute. Skönt! Nu är det Fjällräven som gäller. Fältbiolog-chic FTW!

Vem i helvete orkar göra nånting?

Nä, nu har pissvintern verkligen tagit ut sin rätt. Jag är nu officiellt världens lataste, slöaste, slappaste och håglösaste människa.

Som en zombie, fast på jakt efter ljus snarare än hjärnor.

I morse när jag öppnade min skrubbdörr så hade tvätten muterat till ett monster som skrek -Stäng dörren för fan! Och i hallen mötte jag disken som var på väg dit in för att socialisera.

Man borde en massa saker. Försöka liva upp lite. Typ ta en fika med en kompis.

Men hur jobbigt är inte det då? Det ska ringas och sms:as, bestämmas plats, tas ut cash, transporteras arslen och beställas krångliga macchiatos. Sen ska man vara trevlig också. Bah. Går bort.

En god middag kanske? Köpa hem lite fina råvaror och laga till nåt härligt! Men nä. Det känns ju som ett marathon att ens ringa pizzerian. För att inte tala om att gå och hämta skiten.

Det får bli Här är ditt kylskåp istället. Sista mjölkskvätten. Med müsli. Och en lussekatt med frysbränna till dessert.

Men en fest! En fest funkar alltid! Det är som att medelhavssolen, precis det ljus man behöver, lagrats i den saftiga druvan som blir musten som blir vinet som blir fyllan som blir till ren glädje i en blek och håglös nordisk kropp.

I några timmar. Sen är man tillbaka där man började. With a vengeance.

Ljusterapilampa är nog grejen. Surfade på det nyss. Varför är de så jävla dyra egentligen? Tvåtusen spänn!? Det borde fan vara subventionerat av staten. En ljusterapilampa i varje svenskt hem. Det skulle man nog tjäna in i längden.

Nej, nu jävlar ska jag bita i det sura äpplet. Besegra min prokrastinatis majoris. Övervinna rädslan, fobin och ångestattackerna - och gå och diska.

Vem i helvete saknar hopp?

Vid nån modeshow ifjol så projicerade man ett filmklipp av Kate Moss på insidan av en glaspyramid, vilket kan beskådas på filmen här ovan.

Lite småläckert sådär (fastän jag störde mig lite på att många som rapporterade om showen kallade det 3D och Hologram och sånt skitsnack).

Men det är inte grejen. För titta noga. Vad händer egentligen i publiken?

Jo folk sitter och fotograferar spektaklet med blixt!

Det krävs inte många hjärnceller för att räkna ut att glas i stora reflektiva ytor + blixt är en dålig idé. Förmodligen krävs det ännu färre hjärnceller för att räkna ut att projektioner + blixt är en ännu sämre idé.

Trots det så sitter det dussintals människor därinne och blåser på med blixt i tron att de ska få nåt förevigat. Liksom inte ett ensamt litet pucko i nåt hörn, utan dussintals! Visst...det är modebranschen och dess fans som är samlade. Kanske inte det gäng som kan stoltsera med flest nobelpriskandidater i och för sig. Men ändå.

Tror man att Kate Moss faktiskt svävar omkring därinne i slow motion på riktigt? Eller vad är det frågan om?

Det är sånt här som gjort att jag tappat tron på mänskligheten.

Som tur är så utspelar sig det här spektaklet som sagt 2007. Nu är det 2008, och vi är alla lite äldre, lite förnuftigare. 2008 kommer att bli ett dåligt år för svävande supermodeller. Och Gud.