30 mars 2009

Språkpolisen tycker till

Ni vet en socka. Alltså en sån man har på foten. Om vi har två sådana så är det ett par sockor. Kan vi inte lägga av med "sockar"? Purdyplease? Snälla, rara?

(Du skriver väl inte en låda - flera lådar, en byxa - flera byxar, en hylla - flera hyllar, en flaska - flera flaskar?)


Huvtröjan har minsann gått och blivit en luvtröja på senare tid. Huh? Det som sitter ihop med din jacka eller tröja är en huva (eng. hood), det är väl de flesta överens om. En luva brukar vara en mössa, ofta en stickad sådan. Men ändå hör och läser man luvtröja överallt. Och till och med hybriden: -Han var klädd i en luvtröja med huvan uppfälld!




Och slutligen:
Fan. Jävla skit. Nu har ni tjatat runt "ett racket" och "ett rack" om sportredskapet så till den grad att SAOL har fört in denna styggelse vid sidan om det ursprungliga, en racket.

Visst, racket är ett låneord från engelskan. Och ändelsen -et på ett substantiv i obestämd form singular är ovanlig i svenskan. Därför har folk misstagit den för bestämd form av "rack" i neutrum, istället för det obestämda utrum det är. Men sen har ursprungsändelsen på nåt sätt häktats på igen, och vi har fått den märkliga hybriden "ett racket". Bestämd form av detta blir ju det helt vansinniga "racketet". Google ger 536 träffar på detta ord.

Och väl på Google inser man snart att hoppet ändå är ute:
1 790 träffar på "en racket" - 1 820 träffar på "ett racket"
164 träffar på "min racket" - 326 träffar på "mitt racket"
700 träffar på "en tennisracket" - 711 träffar på "ett tennisrack" - 2 710 träffar på "ett tennisracket"

Jag gråter lite inombords, kräks lite i munnen och försöker trösta mig med att språkutveckling är en demokratisk process. Och att det alltid är nånting bra.


26 kommentarer:

  1. Meeh, vad du gnällar många!!

    :-D

    SvaraRadera
  2. Hej. Ja språket har utarmats det slarvas igenom hur som helst numera. Ta till exempel stavningen! När man till och med på tv och text tv ser ett flertal stavfel.Tråkigt är det. Så varför i himlens namn (eller någon annans) skall de svenska orden bytas ut till utländska? Jag bor i Sverige och de talas svenska i Sverige.Varför skall allt amerikaniseras då? Nu har jag gruffat färdig en stund i alla fall. Men du! Ha en skön solig måndag.

    SvaraRadera
  3. Så länge budskapet går fram så kan man väl få prata hur fan man vill? Jag ska dock motsäga mig själv omedelbart med att sparka in en redan söndersmulad dörr - särskrivare borde brännas på bål

    SvaraRadera
  4. Sär skrivare heter det väl?

    SvaraRadera
  5. Vad tycks om min mormors fantastiska gammelvästgötska lösning på att pluralisera penna: pennar?! Apropå sockar alltså.

    SvaraRadera
  6. Språkpolisigt måste jag nog säga att "Purdyplease" är rätt illa. Dels ihopskrivningen, och dels att till och med nån som skulle säga "purdy" all day long knappast skulle göra det i ett vädjande "pretty please" eftersom det inte är samma "pretty" det handlar om, rent kognitivt.

    Luvtröjan är rätt illa, och som många andra språkliga styggelser (formula, krispig) kommer den nog från inkompetenta copywriters (yrkeskåren som inte ens kunde komma på ett svenskt namn på sitt jobb). Vilket inte helt osökt leder in mig på klädannonsernas hyfsat nya "college" för collegetröja. Över huvud taget är vi löjligt bra på att förkorta termer till bara det egentligen adjektivistiska förledet, t.ex. mobil och anabola - och värst av allt; "webb" för en webbsida.

    Det finns nog inget direkt *argument* för "egenkligen", men jag tror att det är en hyfsat vanlig förflyttning i svenskan. Jag orkar inte kolla upp saken nu, men jag skulle gissa på att "nkl" är vanligare i svenskan än "ntl", och om man säger det långsamt och tänker på på tungans position så är det lite mer jobb att få till ett bra "ntl" än ett hyfsat enklare "nkl", och språket drar nästan alltid mot det som sparar tungan lite tid och energi.

    SvaraRadera
  7. När vi ändå är inne på det. Det heter EN apelsin!
    Jag vet att ett apelsin är grammatiskt rätt (också), men det låter ju helt jävla fel... :-O

    SvaraRadera
  8. Måste säga att jag irriterar mig betydligt mer på självutnämda språkexperter, än folk som säger luvtröja eller ett rack.

    SvaraRadera
  9. lite irriterande när folk säger "din nöt" i stället för "ditt nöt"

    men något som jag har riktigt svårt för är det orange kuvertet som skickas ut till alla.
    jag vill verkligen säga och skriva det ORANGEA kuvertet, för det låter fan så mycket bättre. Jävla låneord som inte blir bra på "svenska".

    SvaraRadera
  10. Vad besviken jag blir! Jag trodde helt ärligt att en annars så vettig bloggare var emot bakåtsträvare som anser att vi vid ett visst datum ska stoppa språkutvecklingen och låta det svenska språket dö. Ja, jag anser att språket dör den dag det slutar utvecklas.

    Hur kommer det sig att det är språket för ca 10 år sedan som är det rätta och som ska bevaras? Varför är det inte svenskan för 200 år sedan som ska bevaras?

    Nej, sånt här bakåtsträvande hör hemma i Svenska kyrkan, hos Siewert Öholm, hos kristdemokraterna och andra institutioner och människor vars storhetstid är passerad.

    SvaraRadera
  11. David: Så du anser att det här inlägget handlar om att stoppa språkutvecklingen?

    Vi lever i en tid där vi reser mer, tar del av andras kulturer och kommunicerar globalt mer än någonsin tidigare. Språket utvecklas och berikas precis hela tiden.

    Går du bara nån generation bakåt skulle de inte begripa nånting om du använde orden chilla, len, guzz, snippa, dissa, aina, blogg, jalla, twittra, tagga, messa.

    Vi kan infoga orden i svenska språket just därför att det finns böjningsregler och språktraditioner som gör svenskan till svenska. På så sätt kan vi göra "blogg" av engelskans "blog". Vi kan skapa verbet "blogga" och bli "bloggare", osv.

    Men på vilket sätt är det utvecklande för språket att införa oregelbundna böjningar (som sockar), slå ihop två betydelser till en (huva, luva) eller införa homonymer (rack som i ställ, och rack som i sportredskap)?

    En stor del av sveriges befolkning, däribland jag själv, uttalar -or-ändelser som -er (låder, flasker osv). Men jag skulle aldrig komma på tanken att börja stava det så för det. För skulle vi börja räkna skallar hamnade vi "er"-människor antagligen ändå i minoritet. Och vi skulle få andra problem, har man socker i strumplådan eller i skafferiet, tex?

    Och slutligen, att någon tar upp språket till diskussion, till exempel i en blogg, är inte det en del i precis den process som demokratisk språkutveckling innebär?

    SvaraRadera
  12. Haha ja du har rätt. Varför kan inte folk säga egentligen rätt? Vad hade dom för lärare i skolan? Hemma? Rolig blogg iallafall :)

    SvaraRadera
  13. Jag kan inget annat än att hålla med gällande att många uttalar egentligen som ejengkligen. Det stör mig så jag vill krypa ur skinnet!

    SvaraRadera
  14. Kul att du svarade på min kommentar.

    Jag håller med dig om att det är bra att vi försvenskar utländska uttryck, att vi använder oss av låneord och att språket utvecklas. Jag tycker också att det är vettigt att vi förnyar det sätt vi använder den gamla svenskan på. Det faktum att starka verb blir svaga känns för mig som en naturlig språklig utveckling.

    Sen håller jag med om att man ska skilja talspråk från skrivspråk. Ett något mer standardiserat skrivspråk har många fördelar.

    Men att gnälla över sockar känns befängt. Vad jag menade med att stoppa språkutvecklingen är att många, med dig, gnäller över ord som sockar, men inte använder dativobjektsform på personliga pronomen och säger gå och handla. (Gå att handla ska det vara, men slarvigt talspråk har påverkat oss så mycket att vi inte ens reflekterar över detta.) Det går ju även att gnälla över hur fika används idag.

    Sen håller jag inte med om att språkutvecklingen är en demokratiskt process. Det finns ingen som styr och äger språket. Däremot finns svenska akademin och jag förstår att deras uppgift är att spegla språket, vilket de inte alltid lyckas med.

    Det som gjorde att jag kommenterade var i vilket fall det faktum att du för en gångs skull verkade vara den som var gnällig och bakåtsträvande. Men, vem i helvete är jag att bry mig om det? Fortsätt blogga, det ger mig många välbehövliga pauser från det jag egentligen borde göra!

    SvaraRadera
  15. David. Ska man gå att handla så ska man gå och handla. Annars ska man åka att handla. Jag orkar inte med svenska längre så jag byter till engelska. www.vonoreda.blogspot.com

    SvaraRadera
  16. Jessica: Det hette gå att handla, gå att bada, osv. Detta har via uttal förändrats till dagens gå och handla, gå och bada. Gå och bada är ju rätt svårt att göra samtidigt. :D

    SvaraRadera
  17. David. Det verkar som att vi måste börja diskutera vad syften här. Om man inte tar bilen till affären finns det troligtvis ett syfte med inte bara handlingen utan även gåendet. Vi får anta att personen som utför handlingen drivs av samma dåliga samvete som resten av befolkningen gällande bra miljöval samt att hålla sig smal och fin. Syftet är alltså både att gå och att handla. Eller om du vill både att inte åka och att handla. Om du ger mig ett exempel på en person som inte är lite extra nöjd när de både har låtit bli att bidraga ytterligare till global warming och fått motion samtidigt som de har utfört vardagssysslor så är jag beredd att ge dig den här. Vi pratar överhuvudtaget inte om att gå och/att bada. Vi pratar om att gå och handla, något som är mycket troligt att man gör samtidigt.

    SvaraRadera
  18. "Gå att handla" - då handlar det om själva promenaden och syftet med den. "Gå och handla" däremot är en rejäl forkortning av "Gå till affären och där handla", det handlar alltså om vad jag ska göra i affären och inte om promenaden.

    Du kanske kan göra ett inlägg också om skillnaden mellar "var" och "vart"?

    SvaraRadera
  19. Googla på UNDERLAT ska du få se ;-)

    SvaraRadera
  20. ejengklien?? Cheesus Christ, vem säger så?

    SvaraRadera
  21. Tjelsi: Antagligen samma personer som istället för "ordentligt" säger "ordenklit", vilket är förvånansvärt många, iaf i media. Det kan vara ett Stockholmskt fenomen, då jag inte kan minnas andra dialekter göra sig skyldiga till samma sak...

    SvaraRadera
  22. Min man och jag har diskuterat det där med sockor/sockar. Jag hävdade å det bestämdaste att det heter sockor. Vi kontrollerade i SAOL och det visade sig att man faktiskt kan säga sockar. MEN, singularis är då sock. Så en sock, flera sockar. Så om alla som säger sockar på heder och samvete lovar att de säger sock och inte socka när de pratar om tingesten i ental så kan jag köpa att de säger sockar.
    /Eva

    SvaraRadera
  23. Anonymos (grekiska)2011-03-24 22:48

    Angående egentligen så kanske -nk-uttalet ligger bättre i mun.
    Jag föreslår att vi överger engelskans racket och övertar franskans raquette. Det går inte att missförstå och det ser estetiskt ut. Sedan försvenskar man det, som brukligt är, till rakett (som etikett). Voilá! minimal uttalsförändring och korrekt genus. Då kan man rikta in sig på dem som säger en paket i stället.

    SvaraRadera
  24. Varför skulle "nk" ligga bättre i mun när det heter "egentligen"?
    Säger du "hanklar" om "hantlar"? "Munklig" istället för "muntlig"?
    Svårare än så är det inte att säga EGENTLIGEN - egentligen! :)

    Jag ser ibland ordet stavat "igentligen" och bara det ger mig rysningar.
    Det jag läser här är snäppet värre. Vårt språk håller på att utarmas till en sörja som är helt regellös. Vidrigt!

    SvaraRadera
  25. Tack för ett sent läst svar och klargörande! Och ett argument till när dessa "sockar"-förepråkare härjar, kan vara att fråga dom: "Säger du samma pluralform på klocka, docka, smocka och rocka, då?"

    SvaraRadera
  26. Varför skulle "nk" ligga bättre i mun när det heter "egentligen"?
    Säger du "hanklar" om "hantlar"? "Munklig" istället för "muntlig"?
    Svårare än så är det inte att säga EGENTLIGEN - egentligen! :)

    Jag ser ibland ordet stavat "igentligen" och bara det ger mig rysningar.
    Det jag läser här är snäppet värre. Vårt språk håller på att utarmas till en sörja som är helt regellös. Vidrigt!

    SvaraRadera