3 oktober 2009

Språkpolisen informerar. Igen.

Jo, det är dags att skriva lite om svenska språket igen, på förekommen anledning (som det brukar stå på de inplastade lapparna i tvättstugan strax ovanför myndiga instruktioner om hur man rensar bort ludd efter sig).

Det klagas ju rätt mycket på att vissa inte skiljer på de skriftspråkliga de och dem. Det har även varit uppe här på Vem i helvete, om än i en passus.

Däremot hör man inte riktigt lika mycket om att somliga inte heller skiljer på de och det.

Talspråkligt uttalar man sällan eller aldrig det avslutande "t":et i det och då faller det gärna bort även i skrift. Men man bör se upp, för det kan bli riktigt tokigt. Ett exempel:

"Shit, jag glömde mobilen hos Sanna och Lars! De suger!"

Antagligen vill man säga att det suger att glömma sin mobil. Men i texten står det ju snarare att Sanna och Lars suger, eftersom "de" är detsamma som och utläses "dom".

(Nu är det väl heller inte så troligt att ovanstående skulle ha skrivits med kommatering och inledande versaler, men det var som sagt ett exempel.)

En liknande företeelse, som kanske inte orsakar riktigt lika stora syftningsfel, är bruket av "ja" när man menar "jag", typ:

"Ja kommer ikväll!"

(men nej stannar hemma, eller?)

Jag är helt övertygad om att de flesta som skriver såhär faktiskt vet att ordet "ja" redan är upptaget (som ett av svenskans vanligaste ord dessutom) och att det heter "jag" om det syftar på den egna personen. Det här liknar mer trend än okunskap. Så lägg på ett "g". Snälla.

Och här är ett tips till dig som nu sitter och funderar på att skriva "meh orka!!" i kommentarerna:

Om det är lite för jobbigt för dig (pga nattsudd, hösttrötthet eller allmän pubertet) att skriva hela ord - skriv SMS-förkortningar istället då. Det är bättre att skriva "j kmr inte ikv! d suger!" än att skriva ut orden och skriva fel (förutsatt att det inte handlar om en skoluppsats eller en jobbansökan till parkförvaltningen - då får du allt slå igång språkkontrollen och skriva rätt). Precis på samma sätt som det är bättre att skriva "dom" om man inte kan skilja på "de" och "dem".

d tkr iaf j

19 kommentarer:

  1. Klokt inlägg. Vad säger du om "slutänden" vs "slutändan"? Nästan alla skriver slutändan, trots att få verkar ha sett kroppsdelen ifråga. En annan intressant fråga, där man tydligen får göra lite som man vill, är förkortningar med eller utan punkter. Själv är jag dödstrött på alla punkter och skriver hellre m m och o s v. Kommentar?
    /Marcus

    SvaraRadera
  2. En intressant grej, och definitivt ett belägg för åsikten "nej man får inte skriva som man vill", är att folk glömmer bort hur saker ska skrivas ut egentligen. Jag har sett ett hårresande exempel på det. En fjortis som gratulerade en annan i textform med orden "jag må hon leva". Ridå.

    SvaraRadera
  3. Tydligen finns det folk som tror att jag är ett mer korrekt och "finare" sätt att skriva ja.

    SvaraRadera
  4. Slutände? Skumt ord tycker jag. Antingen slut ELLER ände. Slutände, motsatsen till frambörjan. //Ola

    SvaraRadera
  5. T9 did it.

    Folk verkar ofta inte orka läsa genom de korta meningar de skrivit utan trycker bara på "skicka"

    SvaraRadera
  6. Nästan värre är lite lagom halvbildade reportrar som läser rätt upp och ned ur manus på t.ex. Aftonbladets webb-tv och uttalar "de" som man gör "det" istället för "dom" som alla gör (utom om de kör med gamla pluralisverbformer som "de voro"). Resultatet blir helbisarra meningar som lurar örat precis hela tiden.

    "Idag inleddes förhör med det åtta män som misstänks..." (autentiskt exempel)

    SvaraRadera
  7. Först till Marcus - språkrådet (den språkvårdande myndigheten i Sverige) tycker såhär på sin hemsida:

    "fråga
    Heter det i slutändan eller i slutänden?
    svar
    Det kan heta såväl i slutändan som i slutänden. Båda formerna är lika korrekta.

    Grunden till variationen är att ände varierar med ända. Därför varierar också bordsända med bordsände, bortända med bortände, fotända med fotände, framända med framände, huvudända med huvudände och kortända med kortände. Alla former är korrekta."

    Vidare till Joshua och Annie:
    Att fjortisen skriver "jag må hon leva" kan bero på två saker; ingen av dem innebär att hon är dum eller tror att det är finare att skriva så.

    Antingen har vår fjortis aldrig reflekterat över innebörden i orden "Ja, må hon leva" som ju även när man funderar på den kan te sig något konstig. Eller gör hon en övergeneralisering som förvisso är vanligare i tal än i skrift men som dock är ganska vanlig, nämligen den att helt oreflekterat övergeneralisera (jfr småbarn och andraspråkinlärare som säger gådde, springde etc.) ljudförändringen "ja-->jag" när hon talar/skriver i något sammanhang som kräver korrekthet. Som en länk mellan de båda ovanstående anledningarna kan tilläggas att hon antagligen aldrig LÄST texten eftersom det ju är en sång som man företrädesvis lär sig genom att HÖRA den.

    Och sist till Marcus igen:
    Det finns regler, eller kanske snarare rekommendationer, som säger hur punkter ska användas i förkortningar. Om man kapar ett ord som i "ex." (avbrytningsförkortning) ska punkt sättas ut för att visa att man kapat det men om man drar ihop det som i "jfr" eller "ca" (sammandragsförkortning) ska punkter inte sättas ut. Både m.m. och o.s.v. är avbrytningsförkortningar så i de fallen bör alltså punkterna skrivas ut.

    Förlåt att jag besserwissrar på din blogg Anders!

    SvaraRadera
  8. Själv tycker jag att "e" i stället för "är" är bland de värsta formerna av språkmisshandel, mest för att det används medvetet och dessutom ofta av folk i 30-årsåldern som borde veta bättre. Sedan är ju särskrivningar så klart ett djävulens påfund.

    SvaraRadera
  9. Tack Aaron! Det där är inte att besserwissra, det är att upplysa. Dessutom frågade jag ju. Men jag kommer vägra att använda punkter i förkortningar och tror att jag kommer få rätt till slut. Skrivningar som t ex och m m känns både snyggare och mer effektiva än att använda punkter. Dessutom slipper man problematiken med att sätta punkt efter dem om de står sist i en mening. Jag gissar att man då inte ska sätta ut en extra punkt, men det är ju ologiskt i sig. Död åt förkortningspunkterna!!
    /Marcus

    SvaraRadera
  10. Aaron: Bra inlägg. (Du är välkommen att "besserwissra" här närsomhelst! :-)

    Marcus: Mellanslag istället för punkter är faktiskt också ok, så länge man är konsekvent genom en text. Men man bör så långt det är möjligt använda hårt mellanslag för att inte riskera rad- eller sidbrytningar mitt i förkortningen. Använd Ctrl+Shift+Mellanslag (i t ex Word). På nätet (i html och i vissa formulärrutor) kan man använda teckenkoden   alltså en non breaking space.

    SvaraRadera
  11. Word! (om inlägget, alltså)

    SvaraRadera
  12. Vilken kunskapskälla! Oraklet i SoFo (eller var du nu bor). Peter och Horace borde titta in här emellanåt. Hårt mellanslag alltså? Hardcore.
    /Marcus

    SvaraRadera
  13. @Ola: Att det heter slutände (eller slutända) beror väl på att det är den sista av två ändar (i en tänkt tidslinje) det är frågan om.

    Livet är som kôrven vettu. Två ändar.

    SvaraRadera
  14. Precis, Ola. Men inte har väl korven två ändor? Fast den har i o f sig brön... :-)
    /Marcus

    SvaraRadera
  15. min erfarenhet hittills är att folk som skriver 'oxå' istället för 'också' har ett hetsigt humör och är allmänt enfaldiga. (inget skämt)

    mvh
    /Z

    SvaraRadera
  16. Dessutom hoppas jag på att du snart skriver ett skojigt inlägg där du utreder det störiga fenomenet hos tjejer med att säga A, istället för 'ja' i samtal "A, de' går bra" "A, a, det var fint igår"
    Känns som någon extrem markering av "jag är JÄTTEGULLIG och behaglig, allt är jättemjukt med mig" som låter lite barnslig ibland.

    mvh
    /Z

    SvaraRadera
  17. Assååå shiii ja tyckte de var ett asa bra in lägg.

    Ok, förlåt. Jag var bara tvungen. Felanvändningen av de och dem retar gallfeber på mig.
    (Det verkar reta alla som är medvetna om skillnaden, vilket inte verkar vara överdrivet många)

    SvaraRadera
  18. Det allra bästa var ju när jag påpekade en persons bristfälliga kunskaper i att använda sig av de och dem. Jag bad honom att istället använda "dom" hela tiden så det inte skulle bli så störigt. Han svarade ju självklart "Men jag VILL använda de och dem."

    *suckar länge*

    SvaraRadera
  19. Råkade precis ramla på din blogg i samband med en sökning, och då den föll mig i smaken tog jag mig därför tid att läsa din Om-sektion. En språkpolis ska ju föregå med gott exempel, och även om du gör ett riktigt bra jobb både formulerings- och språkmässigt, är du ju liksom vi andra (antar jag) också mänsklig och kan därför fela. Vill alltså passa på att rapportera 2 st överflödiga mellanslag i ovan nämnda sektion, nämligen här emellan: 'kunnigare, utförligare' och häremellan: 'agerade utifrån'. Det är ju en mera statisk del av din blogg, och förtjänar därför enligt min åsikt verkligen att vara flawless. Ser fram emot framtida inlägg.

    SvaraRadera