VM i argumentationsfel, del 2

Intresset för att hitta och namnge argumentationsfelen i sköningen Jesusophiles videoklipp var lågt. Eller obefintligt snarare. Men vad gör det. More for me! :P

Så varför tycker jag det är så intressant att hitta argumentationsfel?

Jo, därför att de är så mycket vanligare än man tror. I nästan alla diskussioner, dispyter, debatter och åsiktsinlagor finns argumentationsfel. De kan vara omedvetna tankefel, eller fullt medvetna stilgrepp. Ju kunnigare man är om argumentationsfelen, desto enklare blir de att upptäcka och bemöta. Eller smyga in och använda.

Eftersom Jesusophiles videoklipp var ett dignande smörgåsbord av argumentationsfel (min gissning är att han är kunnig i ämnet) tyckte jag det var en kul text att titta närmare på. Så, här följer min analys:

"[atheists say] We can't see God so he's not there."
Nej, så säger de ju inte egentligen. Men det här är en klassiker; man skruvar till, överdriver eller förenklar motståndarens åsikt till nåt som är enklare att slå hål på. Man bygger helt enkelt en halmdocka (halmgubbe/straw man)

"You can't see air. You can't see your own brain."
Här har Jesusophile helt enkelt fel. Vi kan se både luft och vår egen hjärna under rätt omständigheter. Jag känner dock inte till något vedertaget begrepp för en falsk premiss. Vissa källor listar det Freudianska proton-pseudos, men det låter lite krystat i mina öron.

"The chance that [God] does exist is 50%, and the chance that he doesn't is 50%."
Med den modellen är det också 50% chans att flygande spaghettimonstret existerar. Eller nåt annat helt osannolikt ... som typ nyskapande film i genren romantisk komedi. Ett statistiskt argumentationsfel helt enkelt.

"[...] there is no evidence for [God] not existing."
Det går inte att bevisa att något inte existerar. Jesusophile menar att det är upp till ateisterna att lägga fram bevis på att Gud inte finns. Och så länge de inte har gjort det är det ett bevis för att han finns. Två fel alltså: omvänd bevisbörda och argumentum ad ignorantiam.

"there is evidence for [God] existing, which is the world, which is us. [...] The entire world. Everything on it. Because if he wouldn't exist he wouldn't have been able to make anything. And there would be nothing."
Häpp. Den här är skrämmande vanlig i gudstroendes argumentation. A visar att B är sant som visar att A är sant ... Och så vidare, i en cirkel som faktiskt inte visar någonting. Detta kallas helt enkelt för cirkelargumentation. Resonemanget ovan utesluter också alla andra sätt som världen och tingen kan ha blivit till på. Det kallar man för falsk dikotomi.

"Hitler, Stalin, Pol Pot, Mao. The four most evil people in the history of human history - atheists."
Alltså - det var nån som var dum som tyckte som du, därför är det du tycker dumt. Det här argumentationsfelet kallas guilt by association. Hitler är ju en alltjämt effektiv måttstock för ondska och har till och med fått ett guilt by association-fel uppkallat efter sig: reductio ad Hitlerum. Det bör ju sägas att ingen av galningarna här ovan har begått sina illdåd i ateismens namn. Ställ det mot hur många liv som spillts i - de facto - Guds och religionernas namn. (Dessutom kan man debattera huruvida Hitler verkligen var ateist, så kanske har vi en proton-pseudos även här)


Det här var alltså min egen analys, och på intet sätt nåt facit. Kanske kan du hitta fler argumentationsfel eller revidera mina. Men oavsett - visst är det ett intressant ämne?