3 april 2010

Lördagsfunderingar

Jag råkade slurfa på en etiopisk före detta friidrottare nyss. Hans namn är Fita Bayisa.

Okej, jag är förmodligen barnslig (och förmodligen en 10-20 år efter er sportfans) men jag tyckte det var hysteriskt kul. Stackars svenska sportkommentatorer som måste hålla straight face och berätta att Fitta Bajsa var den som kom tvåa i femtusen meter.

Sen läser jag att han har misshandlat och skjutit sin fru. Där tystnade det skrattet.


Finns det någon bland läsarna här som kan förklara vad Skyddat belopp ska vara bra för? Man har handlat nåt på sitt kort. När man tittar på internetbanken nästa gång är pengarna dragna, fast bara nästan. Skyddat belopp. Stålarna hänger liksom i limbo i väntan på nåt. Oklart vad.


Igår var det långfredag. Visst är det intressant att engelskspråkiga kallar långfredagen för "Good Friday". Undrar om Jesus, som denna dag sägs ha torterats, spikats upp på ett kors och lämnats att dö, skulle hålla med.


För er som kollade debatten mellan (bl a) Michael Shermer och Deepak Chopra jag bloggade om häromsistens: Shermer twittrade nyss: Funniest response to my Deepak debate on quantum uncertainty: "Would Deepak Chopra exist if no one looked at him?"

Hehe. Förmodligen inte. Iallafall inte i denna uppblåsta och blingade form.


Nu ska jag laga lax, ägghalvor med räkor och en Janssons frestelse. Ha en trevlig påskafton!

Kram /Anders


7 kommentarer:

  1. Skyddat belopp är rätt bra när man har råkat få dubbla dragningar, till exempel. Då hinner den felaktiga dragningen återkallas innan pengarna överförs. Om det är enda anledningen till det, vet jag dock inte.

    SvaraRadera
  2. Skyddat belopp är inte alltid samma belopp som faktiskt dras heller. På en restaurang t.ex, skyddas bara beloppet som knappas in - sedan har restaurangen rätt att lägga på dricks du fyllt i på kortkvittot.
    När du tankar med betalkort så kan inte automaten i förväg veta hur mycket du tänkt tanka, så då reserveras ett lägre belopp (typ 100 kr) och du får tanka. Sedan dras det faktiska beloppet lite senare.
    Innan butiken/mottagaren har "bankat" så är pengarna fortfarande dina, om än oåtkomliga. Det är först när de gör anspråk på dem som de hamnar hos dem. Gör de inte det inom några dagar så går pengarna tillbaka till dig tills de vill ha dem :)

    Nu finns det som bekant inte mycket till ränta på kortkonton längre men där skulle det spela en viss roll.

    SvaraRadera
  3. Skyddat belopp förekommer när den slutliga summan inte är känd, för att den till exempel beror på växelkurser, och när den nu betalar hos inte ligger online och kan dra pengarna på en gång. Lilla tobaksaffären, frissan, när du betalar kaffet på flyget till exempel.

    En gång för hundra år sen, innan internetbetalningar och kontokort var lika vanligt som nu, så kände jag en bankkvinna. Hon berättade att varje gång vi skickade in ett kuvert med uppdrag om bankgirobetalning (minns ni dem?) så tjänade banken på att överföringen tog tid.

    Tre dagar tog det, från pengarna drogs undan från mitt konto tills de var framme på mottagarens konto. Var fanns pengarna under tiden? Hos banken, på transfereringskonton. För alla små och stora betalningsordrar som låg på bankens konto i några dagar blev det några ören eller kronor i ränta - och i slutänden många många miljoner. Det skulle förvåna mig om det fungerar annorlunda nu. Visst, vi privatkunder har ingen, eller minimal ränta på våra konton, men är det nån som tror att banken inte kan placera pengarna mer lönsamt?

    SvaraRadera
  4. Underbara reflektioner så här i tider av ägghalvor och korsfästleser. Fortsätt leverera!!!

    God Jul!

    /Tomten

    SvaraRadera
  5. Lisa i Texas2010-04-03 21:20

    Hej Anders! I have nothing to add to this very mature thread. I just had to share this because it's brilliant and un-PC and I think you'll dig it, even if you don't get all the references. ("Love that chicken from Popeyes!") Hell, I didn't and I still dig it. Glad påsk.

    http://www.youtube.com/watch?v=uYZy9eRazVw

    SvaraRadera
  6. Den enda mat man kan laga, mig veterligen, är väl paj?

    /Arne H

    SvaraRadera
  7. Kommentatorerna ovan är inne på rätt spår, men informationen är delvis inkomplett, delvis felaktig. Jag utvecklar betalningslösningar, så jag har lite koll (även om jag jobbar med på sidan med kassasystem och betalterminaler, och inte egentligen behöver bry mig särskilt mycket om vad som händer på server- och banksidan).

    När man gör en korttransaktion så lagras transaktionen hos betalningsprocessorn (exempelvis Babs, Dibs, Payzone). Under en process som kallas "settlement" (vet inte den svenska termen - avstämning kanske?) så genomförs dessa transaktioner mot banken (kallad "acquirer" eller "acquiring bank"). Det är först då dina pengar (eller kreditinstitutets pengar om det är ett kreditkort) förs över till handlaren. Settlement sker i batches med jämna mellanrum - det kanske sker varje natt, eller var tredje natt.

    Däremot är det standard att man gör en s.k. auktorisering (authorization) mot banken redan när själva kortköpet genomförs. Det går helt enkelt ut på att handlaren frågar banken om det är okey att genomföra en transaktion på en viss summa. Detta som en säkerhetsåtgärd. Det är inte alltid nödvändigt att kontakta banken för att auktorisera - under vissa gränsbelopp och för vissa korttyper kan lokal auktorisering ske (s.k. "stand in authorization") antingen hos betalningsprocessorn eller i själva terminalen eller kassan om banken är okontaktbar eller om handlaren vill minimera nätverkstrafiken. Även kortet självt har en hel del att säga till om när det gäller auktoriseringsförfarandet, särskilt kort med chip.

    För att undvika övertrassering så öronmärker vissa banker pengar direkt vid auktoriseringen, så att man inte ska kunna lägga upp en rad transaktioner som sedan vid settlement skulle leda till övertrassering. Detta är helt upp till banken. När settlement sedan sker så tas öronmärkningen bort. Skulle en transaktion inte gå till settlement så kommer banken automatiskt ta bort öronmärkningen efter en tidsperiod.

    Tvärtemot vad signaturen steehle skriver ovan är det här förfarandet extra jobbigt vid feldragningar eller dubbeldebitering. När man cancellerar en debitering som ännu inte gått till settlement så är det vanligaste att man helt enkelt stryker transaktionen hos betalningsprocessorn, och alltså aldrig låter den gå till settlement. Det förfarandet kallas för en "reversal". I detta fall måste kunden vänta på att banken tar bort öronmärkningen, vilket kan ta irriterande lång tid. Har betalningen gått till settlement måste man istället kreditera pengarna till kundens konto.

    Det hela kan funka lite olika hos olika betalningsprocessorer, och framförallt i olika länder, och jag har inte jobbat så mycket just med svenska betalningslösningar, men överlag är det ungefär såhär det funkar. Kanske lite mer info än du vill ha, men nu har du stenkoll i alla fall :)

    SvaraRadera