Widrikt! Och gullikt.


Här i stan finns en åkerifirma vars bilar man ser lite då och då. Och jag blir lika road varje gång.

Åkeriet heter nämligen Widrikssons. Jag kan inte låta bli att tänka mig att alla som jobbar där är lortiga, ondskefulla och stinkande med gulgröna sprickfärdiga varbölder och bruna skummande gaddar.

Men det hela jämnar liksom ut sig. Lika ofta ser jag ser bilarna från elfirman Gullikssons. De som jobbar där är nog små, glada och söta och doftar nypon.

Eller så kan det vara så att det inte alls ligger till sådär vare sig på Widrikssons eller Gullikssons. Fast troligen gör det det. Det tror jag iallafall.