14 december 2010

Vad är placebo? - Om sockerpiller och deras effekter

Ibland skriver jag som bekant om medicin - och framförallt alternativ sådan - i den här bloggen. Då förekommer ofta ordet placebo. De flesta har någotsånär koll på vad placebo är, men jag tänkte att det kunde vara intressant att titta närmare på begreppet.

När man är sjuk och mår dåligt vill man såklart ha medicin så man mår bättre och blir frisk. Men vad göra om det inte finns någon fungerande medicin tillgänglig?

Så tidigt som 1785 finns placebo - futurumformen av latinets placeō (att behaga) - omnämnt i medicinska sammanhang. Behagandet bestod i att, om man inte hade möjlighet att göra patienten frisk, åtminstone göra denne nöjd. Placebo betecknade en helt overksam "medicin". Sockerpiller utan aktiva substanser som man kunde ge till oroliga eller otåliga patienter, under förespeglingen att det var verklig medicin, så att de kunde kände sig behandlade och trygga.

1950 dokumenterades en lustig sak, nämligen att vissa patienter som fick placebo inte endast kände sig nöjdare utan faktiskt också blev friskare i jämförelse med de som inte fick någonting alls. Det tycktes som om själva tryggheten, hoppet och förväntningarna på medicinen påverkade patientens tillfrisknande positivt.

Sockerpillren, fastän de var helt overksamma, hade alltså en effekt. Man kallade den placeboeffekten.

Det är fortfarande så att placebo betecknar själva sockerpillren, och placeboeffekten den verkan de får. Men man (undertecknad är inget undantag) är ofta slarvig och kallar själva effekten för placebo vilket är rätt dumt eftersom man då får problem med vad man ska benämna "sockerpillren" (som kanske inte alls innehåller nåt socker och kanske inte ens kommer i form av piller).

Den här kunskapen påverkade hur man testar olika behandlingar. För att kunna prova om en medicin fungerar är man tvungen att ta hänsyn till placeboeffekten, som ju annars skulle utgöra en felkälla i utfallet. Det löser man enklast genom att samtliga de patienter som observeras får piller. Men bara hälften får riktig medicin, medan andra hälften får placebo. Genom att jämföra utfallet i placebogruppen med utfallet i medicingruppen kan man se vad som är verklig effekt vs. placeboeffekt. Givetvis skall studien vara ett blindtest, dvs patienten får inte veta om denne får medicin eller placebo. Ännu mer tillförlitlig är studien om den är dubbelblind, dvs varken patienten eller den som ger behandlingen vet vad som ges. På så sätt kan inte heller behandlarens förväntningar och agerande påverka grupperna olika.

Placeboeffekten har också en elak tvilling, nämligen noceboeffekten. Den är placeboeffektens absoluta motsats och innebär att patienten kan må sämre eller uppvisa "biverkningar" om man har negativa förväntningar på behandlingen. Homeopater säger ofta till patienten att de i början av en homeopatikakur kan bli lite sämre, och många säger sig sedan uppleva just det. Detta kan enkelt förklaras med noceboeffekten.

Det finns ytterligare ett viktigt begrepp och det är placebo effect-by-proxy (kanske enklast översatt närståendeeffekten eller liknande). Man har nämligen kunnat visa på en placeboeffekt hos individer som inte rimligen kan ha några egna förväntningar på en behandling, till exempel spädbarn/småbarn och djur. Det är då förväntningarna hos en eller flera närstående som spelar in. Stress, sorg och oro hos den närstående kan vändas till hopp, förväntan och ett lugnare beteende då en behandling har satts in. Barnet och djuret är känsliga för sådana förändringar och reagerar motsvarande.



- Okej, så alla vetenskapligt orimliga eller bevisat overksamma alternativbehandlingar bygger alltså på placeboeffekten?

Nej. Även om placeboeffekten spelar en viktig roll så är den inte hela förklaringen till att folk säger sig vara hjälpta av sådana behandlingar.

Sjukdomar läker väldigt ofta ut av sig själva. Eller vi gör förändringar i exempelvis livsstil och kost som påverkar åkomman. Eller kanske vi rent av åt annan medicin samtidigt som t ex homeopatikan. Det finns massor av omständigheter som kan påverka din sjukdom, varav många som vi inte ens märker eller reflekterar över. Vid sådana tillfällen riskerar vi att göra felbedömningar av orsakssambanden.

Vi kanske också - medvetet eller omedvetet - är lite selektiva när vi känner efter, minns och berättar om sjukdomsförloppet och behandlingen. Man bär ofta på förutfattade meningar, och tenderar att uppleva eller återge verkligheten utefter dessa uppfattningar. Detta brukar i sammanhanget kallas för bias.

Och till sist: folk ljuger. Kan man lyckas sälja vatten för tiotusentals kronor litern kanske man till och med drar en liten medveten lögn då och då för att hålla kommersen igång. Om det kan vi spekulera länge. Men vanligast är nog trots allt den oskyldigt menade vardagliga anekdoten. Den där då man gärna skarvar och lägger till lite så att det blir mer skjuts i storyn. "Jag var till tjugo olika läkare som inte kunde göra nånting! Ett enda besök hos Klok-Evert och jag fick droppar och blev bra på fjorton dar!". Det lilla, jordnära, naturliga och ålderdomliga som segrar mot det stora, starka, konstgjorda och moderna. Det är en fantastisk liten dramaturgi som alltid fungerar.

Detta, tillsammans med placeboeffekten gör att till exempel homeopater, energimedicinare, healers och andra kvacksalvare kan finnas kvar fastän vi gjort stora framsteg inom vetenskap och medicin och bevisat deras metoder som pseudovetenskapligt nonsens.


Hursomhelst är placeboeffekten en effekt att ta i beräkning. Vare sig man berättar om sin egen sjukdomshistoria och behandling, eller testar och bedömer andras.


12 kommentarer:

  1. I samband med människors selektiva minnen, slutsatser, återberättelser, o.s.v, ska man heller inte missa vår fantastiska förmåga att dra slutsatser. Vi ser gärna exempelvis "Jag gick till läkare A, SEDAN blev jag frisk från sjukdom B", och tolkar det som "Jag gick till läkare A, DÄRFÖR blev jag frisk från sjukdom B".

    I studier kring anställdas arbetsmiljö visar det sig ibland att miljön uppfattas som bättre, utan att några förändringar gjorts, bara för att någon är där och undersöker den. Alltså, i princip samma placeboeffekt, bara någon ser oss och engagerar sig i oss och hur vi har det, så upplever vi att vi har det lite bättre och mår lite bättre.

    Är inte det mänskliga psyket fantastiskt, så säg.

    SvaraRadera
  2. Så sant! Just det där är vad jag menar med felbedömningar av orsakssambanden i inlägget.

    På http://sv.wikipedia.org/wiki/Kausalitet och http://sv.wikipedia.org/wiki/Post_hoc_ergo_propter_hoc kan man hitta intressant läsning om man vill läsa lite mer.

    SvaraRadera
  3. Homeopatins torier om utspädning bygger på att vatten har "minne" och ska därigenom fungera trots att medlet är utspätt till den grad att bara en verksam molekyl finns kvar per kubikmeter vatten. Då ska man tänka på att allt vatten som finns på jorden är samma vatten som funnits sedan jorden bildades och detta vatten har passerat igenom oräkneliga organismers urinvägar genom årmiljonerna. Man får bara hoppas på att vattnet inte har allt för bra minne....

    SvaraRadera
  4. Han är rolig.
    Du kanske ska blogga om honom och det han lär ut.

    http://video.google.com/videoplay?docid=7799171063626430789#

    SvaraRadera
  5. Hej Bex. Jag vill bara reda ut ett litet begrepp kring undersökningar där placeboeffekten spelar in.

    Man kan visst mäta hur stor effekt "preparatet" haft, genom att (med tillräckligt stora grupper) se på skillnaderna mellan resultaten i grupperna. Båda grupper kommer som du säger, ha effekter av placebo, men dessa borde vara av samma storleksordning, då båda grupperna "hoppas" få den aktiva substansen. Skillnaden i resultat mellan grupperna kommer då från att några faktiskt reagerat på substansen i "preparatet".

    Skillnaden mellan läkemedel och alternativa metoder är den process av tester och undersökningar som läkemedel per lag måste underkasta sig, för att säkerställa dels preparatets effekt, dels att det inte är skadligt för användarna. Jag vill påstå att dessa två faktorer är ganska starka argument för att hålla sig till testade metoder.

    Till sist, en helt hypotetisk fråga: Är det möjligt att lura någon så mycket att han inte upplever sig vara lurad?

    SvaraRadera
  6. "Hur vet då kontrollanterna vad som har haft påverkan?"

    Som Dumfan säger - man jämför grupperna mot varandra. Finns det ingen skillnad kan man inte säga att preparatet haft någon verkan utöver kontrollgruppens, alltså placeboeffekten.

    "Jag förstår inte Anders varför det stör dig så mycket att en del människor väljer att vända sig till alternativa metoder!?"

    Ne, det jag stör mig på är att folk far med lögner, dels om hur världen fungerar, dels om behandlingars verkan. Och jag stör mig på att folk säljer vatten för priset av medicin. Eller priset av guld rentav.

    Men framförallt vill jag informera. Endast den som är informerad kan göra ett genomtänkt val. Den som köper homeopatika bör känna till vilka idéer och föreställningar som ligger bakom.

    SvaraRadera
  7. Du har läst om det. Och sen frågar du mig om det är vetenskapligt bevisat?

    Varför skulle placeboeffekt by-proxy vara flummigare än direkt placeboeffekt? Du menar att steget känslotillstånd->känslotillstånd mellan närstående är större och flummigare än känslotillstånd->hälsa i en individ?

    Nej, jag tror du själv håller på att falla i den placebo-grop du försöker gräva åt mig :)

    SvaraRadera
  8. Att man skulle avgöra om ett preparat har effekt på en åkomma genom dess biverkningar är ju helt befängt. Känns mer som trollande detta.

    Man tittar som sagt på hur många som blir bättre. Om de är betydligt fler i medicingruppen jämfört med i placebogruppen så har medicinen bevisligen effekt. Vad är det som får dig att inte acceptera detta förfarande?

    SvaraRadera
  9. Kristian_gronqvist2011-01-07 11:50

    Rebecca

    Jag är inte någon expert och på Webben skall man aldrig lita på någon som själv kallar sig det, men Du verkar vara sällsynt klent påläst.
    Skulle Du tex tro på att kvinnors tårar innehåller ett feromon som gör män mindre sexuellt attraherade?

    Nej, men det är icke desto mindre sant.

    Feromoner är en grupp sociala hormonliknande doftämnen, som gör Dig blixtförälskad, blixtaggressiv, blixtmotbjudande för vissa, får Dig att ändra menstruationstid, påverka Din omgivning på en massa olika sätt, utan att Du vet om det.

    Det skulle vara oerhört värdefullt för Dig själv, om Du läste lite om det, eftersom detta kan vara av viss betydelse för Dig själv.

    SvaraRadera
  10. Förlåt men vad har feromon att göra med detta? Varför drar du slutsatsen att jag inte vet vad det är?

    Oxytocin är ett hormon som utsöndras när vi klappar djur, det är känt att bland annat sänka hjärtfrekvensen och vara verksamt när livmodern hos kvinnor ska återgå till ursprungsstorleken efter en förlossning. Går även under namnet lugn & ro-hormon.

    Att en människas övertygelse/känslotillstånd skulle kunna få någon annan att VERKA frisk (för placebo by proxy är ju eg bara en illusion, sjukdomstillståndet kvarstår, fast det inte verkar så) har knappast med vare sig feromoner eller oxytocin att göra. (möjligen att oxytocinet är det som lugnat t ex djurägaren i situationen)

    Något annat hormon, signalämne eller kanske fettsyra du vill prata om eller ska vi gå tillbaka till placebo by proxy?

    SvaraRadera
  11. Hej Rebecca.

    Om jag förstår detta rätt så förkastar du den vetenskapliga metoden för att den inte tar hänsyn till alla variabler. Men resultat och bevisföring via hörsägen och anekdoter är helt ok?

    SvaraRadera
  12. Men feromonet är ju en testbar hypotes för placebo-by-proxy!
    Ett feromon som ger lugnande effekter skulle ju mycket väl kunna tolkas som en förbättring - alltså en djurägare som genom att hoppas att en overksambehandlig ska ge effekt utsöndrar ett feromon; detta feromon tas upp av djuret i vilket det har en fysiologisk effekt oberoende av sjukdomstillståndet; denna effekt tolkas som en förbättring = palcebo-by-pheromone.

    SvaraRadera