JavaScript

27 januari 2010

Eat my snow, eskimo!

Så var snövädret här igen.

Visst har du hört att eskimåerna har hundratals ord för snö? Det exakta antalet i utsagan brukar variera från sjuttio, åttio upp emot tusen när nån vill ta i ordentligt.

Tyvärr är det inte sant. Eskimåernas snöord är ett tiotal. Man gör skillnad på snöns konsistens och om den faller eller ligger på marken och sånt. Ungefär som våra skare, frost, snöflinga, drivsnö och nysnö. Ett tiotal. Då är det plötsligt inte så imponerande längre. Knappt värt att dra över ett glas rödtjut.

Men om jag nu tar ifrån er nåt så vill jag ge tillbaka nåt: För vad vi svenskar har är närmare etthundra ord för att gnugga snö i nåns ansikte.

Det är helt sant. Vi vinner med hästlängder.

Språket i SR P1 gjorde en enkät där 5800 lyssnare fick tala om vad de kallade just detta hyss. Efter summering räknade man till 95 unika ord. Här är ett urval:

"bryna, döpa, gira, gni, gnida, gno, gnosa, grosa, gura, klena, kryna, kröna, mjula, mjöla, molla, mora, mosa, mubba, mudda, mula, mulla, myla, mylla, myra, möla, mölja, mölla, pula, purra, pöla, salta, snöbada, snöbryna, snödoppa, snödränka, snödöpa, snögnögg, snömula, snömulla, snöpudra, snöpula, snöpurra, snötvätta, sylta, tryna, tvätta ..."

Vilket ord man själv använde(r) är väldigt regionalt betingat. Mula tycks dock vara det mest spridda och vanligaste uttrycket. Själv sa jag snöpula. Senare vill jag minnas att purra gjorde entré. Det kanske var lite coolare.

Anledningen till denna ordrikedom är att företeelsen är vanlig i unga år. Men uppemot övre tonåren slutar man i regel att använda ordet. Språkvårdande myndigheter har inte haft något inflytande, och uttrycken är oangripna av det officiella språket. En liten insikt i hur språket fungerar när det i princip bara lever som talspråk.

Intressant. Pluggar du på lite bör du med hygglig träffsäkerhet kunna gissa andras uppväxtort utifrån snöbusuttrycket. Det vore nåt att dra på nästa fest, när eskimåerna kommer på tal.


Slutligen, när vi ändå är på ämnet, vill jag informera om att empiriska studier visar att sannolikheten för att gul snö är öl är väldigt låg. You might not enjoy your slushie. Just saying.


Externa länkar:
SR P1 - Språket den 10 januari
Hexmasters Faktoider - Grönländsk snö




26 januari 2010

Vem i helvete behöver ritualslakt?


Faksimil från SvD.se
SvD berättade häromdagen att kött från djur som är ritualslaktade enligt kosher (Judendomen) eller halal (Islam) kan förekomma i våra livsmedelsaffärer helt omärkt.

I Sverige är skäktning, alltså att man skär av det levande djurets hals och förblöder det utan bedövning, förbjudet*. I övriga EU är det dock tillåtet**. Ritualslaktat kött importeras därför till de butiker i Sverige som vill erbjuda det till kunderna.

Men i den växande marknaden överproducerar slakterierna ritualslaktat kött. Överskottet går ut i butik som helt omärkt "vanligt" kött. Således kan köttbiten på ditt bord komma från ett djur som slaktats rituellt utan att du har en aning om det.

Så långt SvD:s artikel.

Jag skulle vilja påstå att alldeles oavsett om jag riskerar få det på tallriken själv eller ej, så är ritualslakten ett alldeles vedervärdigt påfund - utan någon som helst rationell anledning.

Som vanligt så är det känsligt det där med att kritisera religioner. Och framförallt andra kulturers. Men eftersom jag anser att alla religioner - inklusive vår egen gamla majoritetsreligion kristendomen - liknar skit, så känner jag inte att jag behöver tassa för någon av dem.

Att tolkningar av tusenåriga sagor och myter får tragiska konsekvenser för andra - vare sig det är folk eller fä - är sorgligt, bakåtsträvande, kärlekslöst och alldeles idiotiskt.

Vad är grejen med religiöst karvande i både djur och människor egentligen?


*En kompromiss har tagits fram så att rituell slakt med bedövning får utföras lagligt i Sverige, och den har accepterats av vissa halal-trogna. Kosher-trogna accepterar dock inte denna typ av slakt.

**SvD säger att skäktning är tillåtet i resten av EU. Enligt Wikipedia är det dock förbjudet även i Finland, Estland, Lettland och Litauen, samt delvis även i Schweiz. Troligen korrfel av SvD. Ändrar dock inte förhållandet i sak nämvärt.



25 januari 2010

Om att "fördöma och förakta andra människors tro"


Jag hade en diskussion på Facebook med en bekant - en rar tjej med många talanger men med en fot i "alternativvärlden" - som uppkom i och med mitt repriserade inlägg "Folk tror de galnaste saker". Den är ganska typisk för den här typen av diskussioner. Lång (med bloggmått mätt) men väldigt intressant. Maria - som heter nåt annat på riktigt, och som jag har har fått OK av att publicera diskussionen - inledde med att citera delar av min slutkläm:

Maria sa:

Jag tror att "världen skulle vara en sundare, tryggare, vackrare och kärleksfullare plats om alla de här människorna tog sitt förnuft till fånga", och slutade fördöma och förakta andra människors tro. När du pekar med ditt finger pekar 3 fingrar tillbaka mot dig. Ja, det är ju dina egna fingrar. ajajaj ;)

Anders sa:
Det borde innebära att jag borde begrunda och revidera min egen uppfattning om omvärlden trefalt?
Så bra! För det har jag gjort - och gör - varje dag. Min slutsats är att jag inte tycker om när osanning är svaret på folks "sökande". Osanning kan vara en tröst, men den är aldrig långvarig. Och i synnerhet inte när andra gör vinst på den.
Det finns en uppfattning om att man inte får kritisera livåskådningar. Det är sorgligt, tycker jag. Organiserad religion, alternativmedicin och new age är produkter precis som alla andra produkter. De ska tåla att granskas, testas och kritiseras precis som allt annat. Att peka på brister, felaktigheter och lögner är lika viktigt där som om det gäller bredbandsabonnemang, livsmedel och soffor.
Det är såklart lika tråkigt att inse att man köpt en kass soffa som att man valt en kass tro. Men i fallet tro är det aldrig för sent att "häva köpet" :-)

Maria sa:
jo, jag håller med dig. men vem är du att bestämma vad som är sant och inte? :) det är min fråga. och med fördömande kommer man ingen vart, men upplysning är bra, med vetskap om att informationen framställs genom din (eller någon annans) uppfattning om rätt å fel. alla har rätt till sina "rätt å fel" enligt min mening. och, en annan sak, fördömande utan egen erfarenhet är inte heller relevant.
i slutändan är vi nog överens, vi önskar att folk tänker själv. eller hur? och att vi ska bli respekterade hur "tokiga" vi än må vara?
peace :)
Anders sa:
Så bra att vi (nästan) är överens! :)
Men nej, jag tar inte på mig att bestämma vad som är sant och inte. Det är upp till den som kommer med extraordinära påståenden att leverera extraordinära bevis.
Klarar man inte det, trots upprepade försök, så är det sannolikt så att påståendet är falskt.
Men det är oftast just det som representanterna för irrlärorna (om uttrycket tillåts) gör - nämligen att själva diktera vad som är "sant" och sen underkänna eller inte ens tillåta vidare granskning.
"Fördömande utan egen erfarenhet är inte relevant" säger du. Jag är osäker på vad du räknar som erfarenhet ... men den kunskap som ligger till grund för ett ställningstagande kan komma från många olika håll. Man behöver inte ha varit nazist för att fördöma nazismen, t ex. (Hej Godwin!)
Vad gäller respekt måste man göra skillnad på sak och person. Det finns ingen motsättning i att respektera en människa utan att man för den skull måste respektera de åskådningar de representerar.
Får jag undra lite så här i slutet ... vilken av "tokerierna" jag skrev om var det du hakade upp dig på (om någon)? Jag tror inte du är mormon eller anhängare av scientologin ... kan det möjligen vara homeopatin?

Maria sa:
Ibland är det ju så att "vetenskapen" inte har förmångan att ta till sig av extra extra ordinära bevis ;) därav människans stora förvirring. i slutändan spelar det ju ingen roll vad som är "falskt eller sant", det kanske inte finns En sanning ;) de kanske finns flera... alla har vi vår egen värld, vi upplever ting olika, och vi skapar olika! och vad är sant eller falskt? vi ser olika saker men vi ser dom. ska jag förneka det du ser bara för att inte jag ser det? det känns lite väl trångsynt, jag vill inte vara trång :D det jag menar är att vi har med oss olika erfarenheter och intryck som skapar våra alldeles egna sanningar och detta, har vi rätt till :) eller hur?
krig är sorgligt, och krig kan vi inte skylla på religioner, problemet ligger i oss, när vi inte kan acceptera att man kan tro olika. tänka olika. tycka olika.

Anders sa:
Det är klart att det finns saker som är och ska få vara tycke, tänk och tro. Och rena bedömningsfrågor som inte kan delas in i sant eller falskt, typ "Jag är lycklig" (jo, jag är nog kanske ganska lycklig idag, men igår var jag lite smådeppig och på måndag får jag lön så det kanske är då jag blir riktigt lycklig och vad är lycklig egentligen och hur lycklig är jag jämfört med andra...? osv).
Men så finns det påståenden som faktiskt är just sanna eller falska, typ "Jag är gravid". Antingen är man det eller så är man det inte.
Ta då homeopatikan som exempel: Om påståendet är "preparat A har verkan på sjukdom X" så är det ju precis ett sånt påstående som antingen är sant eller falskt. Och huruvida det är sant eller falskt påverkas inte av hur många som tycker, tror eller funderar åt endera hållet.
I slutänden är det, tvärtom mot vad du säger, alldeles vansinnigt viktigt vad som är sant eller falskt. Vi sätter inte brottsmisstänkta bakom lås och bom utan bevis. Vi vill inte betala för en Rolex och sen upptäcka att det vi fått är en billig kopia. Men vi fortsätter att, till exempel, lura på svårt sjuka människor kurer av olika slag som inte är verksamma. Många med sån tilltro att den sjuke slutar helt med den evidensbaserade medicinen. De riskerar att få betala ett högt pris, i pengar förstås, men också med hälsa och till och med liv. Läs till exempel http://whatstheharm.net/
I o m att du sätter "vetenskapen" inom citationstecken tycker jag mig ana en viss misstro där? Om så är fallet undrar jag: Är det den vetenskapliga metoden (den att betrakta något genom att försöka eliminera så många felfaktorer som möjligt) - eller är det de som använder den du misstror?

Maria sa:
just i homeopatifrågan är jag ganska insatt då min syster är homeopat och jag har tagit en del meddel. det fungerar inte som du säger. kanske behandlar en del homeopater på det vis du säger att ett meddel som funkar på en sjukdom fungerar för alla med den sjukdomen. så jobbar inte de homeopater jag mött. de ställer personliga diagnoser och klurar ut vilket meddel som just Jag behöver. som jag sagt tidigare, det jag själv inte provat kan jag heller inte förkasta .. så lever jag å du får leva som du vill :)
Vi är så mycket mer än vad vi kan Tänka oss till... det är sant för mig.. :)

Anders sa:
Jo, jag misstänkte att det fanns nån koppling där då du blev så engagerad här! Inget fel i det - tvärtom. Jag älskar en god diskussion! :)
Jag är inte helt oinsatt själv då jag har läst ett antal spaltmeter om homeopatin och många av de tester och studier man brukar referera till.
Givetvis jobbar homeopaten med sina egna diagnoser (jag vet en som klämmer och känner på din aura ... men det är nog inte homeopati by the book såvitt jag vet ) och har ett urval av preparat att välja och kombinera mellan - precis som den etablerade medicinen. Men det ändrar ju inte det faktum att preparaten i sig tillskrivs en eller flera specifika funktioner. Funktioner som utan problem kan testas för att se om det de tillskrivs är sant eller falskt (igen då). Men när man försökt testa, och eliminerat felkällorna (bias, placebo osv) så har plötsligt effekterna försvunnit. Ju noggrannare tester - desto mindre effekt, för att till slut försvinna helt.
Sen att preparaten inte längre innehåller ens en molekyl av det ursprungliga ämnet - och där man istället börjar svamla om "vattnets minne" - är bara ytterligare ett problem som homeopatin dras med för att kunna tas seriöst.

Maria sa:
ja, goda diskussioner är bra! hoppas fler läser ;) jag hängde inte upp mig på detaljen om homeopatin (vilken vi fortfarande har helt olika uppfattningar om) jag blir engagerad när någon fördömer, om det var det du försökte med, men det kanske hade ett helt annat syfte.
det som jag fortfarande tycker är meningen med denna lilla pratstund handlar just om respekten för andras idéer om livet, eftersom det just är där det uppstår så mycket tråkigheter, när vi inte kan acceptera att vi tänker. upplever. tror olika. men nu tror ja vi uttömt detta rejält :) börjar gå i cirklar... bra jobbat!
..believe it if you need it, if you don´t just pass it on....

Anders sa:
Ja, tack för en god diskussion. Och hoppas som sagt att fler orkat läsa.
Vi är nog överens om att vi tycker olika om det där med att säga sin åsikt. Jag anser att man aldrig ska tiga om sånt i samhället som man anser är fel och lurendrejeri. För att tiga är inte omtanke om sina medmänniskor, utan nonchalans.
Mitt inlägg är mest fakta om de olika trossystemen som jag sedan avslutar med orden (i turordning) "dumheterna", "bisarra smörjan" och "galenskaperna". Det borde vara rätt tydligt vad som är fakta och vad som är min åsikt. Läsaren får bilda sig sin egen uppfattning! :-)


Oj, har du orkat ända ner hit? Toppen. Här finns också ett kommentarsfält. Öppet för alla tankar och åsikter! Kör hårt:

20 januari 2010

Folk tror de galnaste saker...

  • Åtta miljoner människor i världen tror att Joseph Smith, född 1805 i USA, med hjälp av en ängel hittade några alldeles fantastiska saker i en kulle. Sakerna i fråga var några plåtar med hemliga tecken på, och två stenar infattade i silver. Stenarna, vars namn var Urim och Tummim, var - hör och häpna - översättare!

    Joseph lade Urim och Tummim i en hatt. Och hatten satte han på ansiktet. Och ur hatten dikterade han med översättarstenarnas hjälp berättelsen från plåtarna (som låg övertäckta eftersom det var förbjudet att visa dem för någon). Josephs fru och en bekant fick skriva ner berättelsen allteftersom han dikterade.

    Berättelsen i sig var inte lika spännande som dess tillkomst. Den visade sig mest handla om en gud vid namn Liahona, samt en profet vid namn Lehi och folket nephiterna som plötsligt får påhälsning av kändisen Jesus Kristus som uppstått från de döda.

    Hur som helst, människorna som tror på de här dumheterna kallas för Mormoner.


  • Ungefär hundratusen människor i världen tror att en rymdhärskare vid namn Xenu för 75 miljoner år sedan bestämde sig för att råda bot på överbefolkningen på de 76 planeter han härskade över. Han injicerade då invånarna med glykol så de blev förlamade och fraktade dem till planeten Teegeeack (som vi idag kallar Jorden). Där placerade han dem i vulkaner och sprängde sönder dem med vätebomber. Alla själar, kallade thetaner, for upp i atmosfären där de fångades in i elektroniska fällor och de fraktades till gigantiska biografer som visade filmer som hjärntvättade och implanterade falska minnen i dem. Allt det här har gjort att klumpvis med vilsna thetaner idag sitter fast i våra kroppar. Och de vill man ju såklart inte ha där, utan bör ta hjälp för att bli av med.

    Han som kom fram till allt det här hette L. Ron Hubbard och var även science fiction-författare.

    Människorna som tror att den här bisarra smörjan är sann kallas för Scientologer.


  • Massvis med människor tror att en substans som kan ha en viss effekt på oss - säg till exempel koffein som vi ju blir piggare av - får motsatt effekt om man späder ut den med tiotusentals delar vatten i omgångar. Men bara om man skakar om på rätt sätt vid varje spädning - tio gånger upp och ner, tio gånger fram och bak, och tio gånger höger till vänster. Ju mer man späder ut ämnet desto starkare blir medicinen.

    Sömnpiller till exempel, som de här människorna säljer, har just koffein som aktiv substans. Och "aktiv substans" i det här sammanhanget betyder att pillren innehåller lika mycket koffein som du får i dig när du åker buss förbi ett Wayne's Coffee.

    Människorna som säger att de här galenskaperna är sanna kallas för Homeopater. Deras lära för homeopati.

Jag tror också. Jag tror att världen skulle vara en sundare, tryggare, vackrare och kärleksfullare plats om alla de här människorna tog sitt förnuft till fånga, och slutade tro på alla dumheter.

Vad tror ni?


19 januari 2010

Vem i helvete luktar kotlett? [2010 update]



Här satt en bild på stureplansstekaren J. Men han mailade och ville inte vara med nåt mer.


I serien saker jag grunnar på ibland:

Om man har en frisyr som allmänt kallas fläskkotletten, och man är ute och steker på Stureplan - borde man inte lukta matos då, snarare än Guerlain Eau de Toilette?


Det här ganska tramsiga inlägget postade jag nån gång i augusti 2007. Med random bild på random Stureplanslirare med oljig backslick, lånad från deras lekplats Stureplan.se. Jag hittade nyss en mailkonversation som ägde rum ganska precis ett år efteråt. Jag tyckte den var lite skojig, och gör inlägget betydligt intressantare:


Hej,

Ser gärna att du snarast tar bort nedan bild på mig från din blogg.

[länk]

Återkom när detta är genomfört.

/J****

Skickat från jobbmail som annonskrängare på en av våra riks-tv-kanaler, komplett med logga och signatur. Givetvis för att ge avsändaren lite extra ethos. Perfekt i kombination med en kort och arrogant ton.

Detta tilltag bet inte så bra på mig (jag har själv jobbat på riks-tv-kanal och blev inte ett dugg imponerad). Det korta och arroganta tilltalet slog dessutom an en sträng, och tarvade ett kort och arrogant svar:


Hej!

Jag ser gärna att bilden blir kvar. Bilden är från Stureplan.se och är länkad dit.

Mvh
Anders

Svaret kom snabbt:


Hej igen

Eftersom bilden är begärd borttagen utav mig från Stureplan.se ser jag somsagt att du inte har någon rätt att anv den och uppskattar att du tar bort den omgående?

Mvh J****


Det var dags att lägga ut texten lite:


Hej J****,


Du skriver till mig, med en i mitt tycke rätt mopsig ton (från jobbmailen dessutom) och begär att jag ska ta bort en bild från internet som tredje part äger rättigheterna till.


Om det varit Stureplan.se som bett mig ta bort bilden av rättighetsskäl hade jag gjort det.


Om du hade mailat trevligt till mig och bett mig ta bort bilden av personliga skäl hade jag gjort det också.


Nu får den nog ligga kvar ett tag till. Åtminstone tills jag får en bättre anledning att radera den.


/Anders

J byter lika hastigt som lustigt tonläge:


Hej Anders,

Ledsen om du uppfattat min attityd på det sättet. Absolut inte min mening. Är dock personligen väldigt less på att titt som tätt dyka upp i div bloggar med namn publicering och även bild. Detta pga att det i vissa fall hämnar mitt arbete genom att min egentliga. pesonlighet kan misstolkas av andras felaktiga uppfattning...

Har dock all respekt o förståelse för att man och i det här fallet jag får skylla mig själv genom att synas på bild. Av den anledningen har jag dock bett Stureplan o andra sajter ta bort alla ej arbetsrelaterade bilder på mig och medverkar heller aldrig på bilder i privata sammanhang längre.

Kanske låter larvigt men jag hoppas att du respekterar mig privata syn på saken och förstår varför jag inte vill dyka upp med en bild i en blogg hos en person jag inte känner. Dessutom efter sökning på Google i benämingen "stekare" och utan en kund till mig. Ser som du säkert förstår inte så bra ut?

Ber dig därför ödmjukast om vänligheten att tillgoda se mina önskemål och omvärdera synen från mitt tidigare tonläge mot dig?

Tack på förhand!

Jag förstod visserligen inte allt som J försökte säga där, men tog ändå bort bilden.

Stureplan.se gjorde det dock inte ... eller så har snubben poserat för nya mingelbilder på samma sajt i samma frippa och samma pose med ett likadant champagneglas i handen.

Fast det kanske är "i jobbet". Vad vet jag.






18 januari 2010

Vad tror ni gruppen kommer att heta?


Jag tänker på gruppen "2kr per medlem till jordbävningsoffren i Haiti" på Facebook.

Alltså den med till synes anonyma sponsorer som lovat ställa upp med åtminstone 400 000 kr i bistånd - fast bara om folk samlar ihop sig i en grupp på ett nätforum ...

Skapad av den driftiga "Therese Danielsson" som sportar hela 70 st vänner på Facebook.

Det har varit väldigt incestinriktat i namnbytesgrupperna hittills. En rätt enkel väg till provokation. Kommer man kläcka nåt nyskapande tror ni?

Vissa grejer man gjort, utöver namnbytet i sig, har blivit lite för personliga och gått över en gräns. Men namnbytena i sig kan föra det goda med sig att folk börjar tänka kritiskt och tänka själva istället för att blint haka på en pöbel. Alltså sånt där som bloggen Vem i Helvete brukar pusha för i text och bild.

Men åter till "2kr per medlem till jordbävningsoffren i Haiti":
När kommer gruppen att byta namn till nåt som orsakar ännu ett ramaskri? Och vad tror ni den kommer att få heta?



15 januari 2010

2010: Situation Normal: All Fucked Up

Det är nytt decennium. Och det är som vanligt.

Facebook ger en snabb överblick över läget ute i stugorna:

Nån avlägsen bekant har tid hos sin homeopat. Nån pushar för andlighet. Nån annan går med i gruppen "Vi vägrar betala för Facebook" fastän det inte är och aldrig har varit aktuellt. Flera andra går med i grupper som "Se vem som besöker din profil" där inte ens beskrivningen "Först måste du bjuda in alla dina vänner" lyckas sätta fejkvarningsklockorna i gungning.

Några går med i "Vi som tycker om att ha roligt" och jag funderar på att starta "Vi som brukar andas".

Folk fortsätter strömma till i grupper som vill införa dödsstraff på de så kallade pedofilerna. Kärleksfulla föräldrar och andra empatiska människor håller VM i tortyrmetod i loggen. Stanna upp och tänka till finns inte på kartan.

Några fortsätter att visa sin empati och "tänder ett ljus för Haiti". (Visst. Men medan du myser i ljusskenet kan du ju skicka ett gåvo-sms till Röda Korset eller annan hjälporganisation.)


Själv, IRL & AFK, är jag inget undantag. Firade, som vanligt, årets första dag med att vara rejält bakis. Därefter förkyld. Traditioner ska hållas.

I fjol kastade jag bort alla mina slipsar. Levde andra halvan av 2009 helt slipsfri och skönt rebellisk. Till nyårsfesten köpte jag en slips. Tillbaka i ledet.


8 januari 2010

Fredagsfundering

Läser att närmare en miljard människor (pojkar och flickor) i världen är omskurna, dvs har fått delar av sitt kön bortskuret. Och jag slås av tanken:

Är det inte lite konstigt att de som tror att Gud har skapat oss människor är de som är mest benägna att ändra på hans originaldesign?


(Fler inlägg om religion finns att läsa här.)

6 januari 2010

Hädelse schmädelse... (uppdaterad)

Den här bilden har du säkert sett på the internets:


Ganska skojig tycker jag! Men samtidigt undrar jag hur många som egentligen tänker på vem som har givit namn åt det där C:et ...


EDIT 10-01-06: Det är svårt att bedöma av kommentarerna om min poäng gick fram: Visst, Village People var übergay och sjöng discolåtar, så att ta med självaste Jesus i deras koreografi kanske är blasfemiskt så det förslår. Likväl bildar bokstäverna låttiteln "YMCA" - alltså Young Men's Christian Association.

Christian, som i Christ. Självaste Jesus.

... och Flen byter till Dvorak i maskinskrivningssalen

IDG berättar att Katrineholms kommun väljer Apple som leverantör av datorer till gymnasieskolan. 1700 Macbook Pro ska köpas in till eleverna.

Nyköpings kommun vill inte vara sämre och har därför valt Bang & Olufsen som leverantör av 2500 ljudbildbandsanläggningar.


(God fortsättning på året förresten, alla kära läsare)