Anders pratar med en support och ger upp hoppet om mänskligheten, del 999
Jag växte liksom ur den fjuttiga internlagringen hos min i övrigt suveräna HTC Desire häromsistens - och köpte mig istället en Samsung Galaxy S II . För den teknikointresserade så handlar det alltså om mobiltelefoner. Närmare bestämt smartphones med Android som operativsystem. Om Galaxyn kan jag bara säga att den är helt fantastisk . Äntligen känns det som jag har en fullfjädrad persondator på fickan. Jag kan i flygande fläng göra allt jag normalt gör vid mitt skrivbord (om än lite pilligare). Telefonen har en del finurliga features som dock kräver ett så kallat Samsung Account för att fungera. Jag klickade mig raskt in för att registrera ett. Det gick åt pipan. Dialogrutan berättar att ett konto redan är reggat på min mailadress. Okej, för vad som känns som hundrafemtio mobiltelefoni-år sen så hade jag faktiskt en Samsung. En icke-smart touchmobil vid namn Jét . Kanske blev nåt konto skapat då. Jag minns inte. Och vad jag ännu mindre minns är vad jag möjligen skulle kunna haf