Vem i Helvete berättar sagor. Del 2.

Det var en gång en kille som var och badade i Jordanfloden. Just som han hade stigit upp, nydoppad och blöt, så kom hans pappa och hälsade på. Pappan var dock lite flummig av sig så han kom i form av en ande - i form av en duva.

Andeduvpappan förde ut sin son i öknen för att sätta honom på prov av ett odjur. Det är ingen lek att sättas på prov av ett odjur, så killen laddade inför provet med att fasta i fyrtio dagar och fyrtio nätter. Han blev hungrig.

Då visade sig odjuret och sa: -Hahahaaaa, visa nu vad du går för! Gör de här stenarna till bröd!

-Bah, sa killen, det står skrivet att människan inte bara ska leva av bröd, utan även av de ord som farsan säger!

Då tog odjuret med sig killen upp på en mur och sa: -Hahahaaaa, kasta dig ner härifrån så får vi se om det kommer några änglar och fångar dig!

-Bah, sa killen, det står också skrivet att du inte ska sätta farsan på prov!

Då tog odjuret med sig killen upp på ett ashögt berg med utsikt över världens alla riken och sa: -Hahahaaa, du kan få allt det här av mig ... det är väl i och för sig inte mitt ... men ändå ... du får hela skiten av mig om du faller på knä och säger att jag rular fett!

-Bah, sa killen, kan inte du bara dra, ditt odjur. Det står faktiskt skrivet att farsan är den som rular fett, och endast han!

Då ledsnade odjuret och pilade iväg. Och så kom det änglar och passade upp på killen.


---

Den här sagan kommer ur den populära boken Bibeln (Matt 4:1-11). Sensmoralen är kanske inte helt tydlig, men jag tror den är att man inte ska hänga 40 dygn i öknen utan mat, för då är det lätt att man börjar se änglar och odjur och skit.