Vem i helvete vill ha en "jått"?

Alltså, allvarligt ... vad var det för sopprot som kom på att båttypen yacht skulle uttalas "jått" på svenska?

För så står det nämligen i flera ordböcker, både tryckta och online. (Vissa frifräsare med noll koll säger "jattch". Dessa tänker jag inte ägna mer tid än att säga: kamma till er för fan!)

För snacka om språklig dissonans. En "jått" låter ju som en ömklig minivariant av en jolle. Jag ser framför mig en stackare som sitter i en diskbalja och paddlar sig fram. -Kolla grabbar, där kommer Benny stånkandes i sin lilla jått! Oj, nu krockade han med en gädda och kapsejsade! Aja, skit i det! Nu går vi till strandcafét och klämmer en ansjovismacka och en pilsner!

Det är en jått det. Ganska precis motsatsen till en yacht.

Ordet i sig är detsamma som vårt svenska "jakt". Möjligen har det sitt ursprung i fornnordiskans jaght och har tagit ett varv via nederländskan, tyskan och engelskan. Klart är iallafall att yacht avser en lätt och snabb skeppstyp som är väldigt lämplig att åka ifatt andra med. Ett jaktskepp alltså. På senare tid har ordet också fått en klang av mycket stålar, lyx och flärd. En lustjakt, således.

Men så var det då uttalet. Ska man härma engelskan blir det snarare ja:t, med långt a. Jag har ännu inte hört någon engelskspråkig person, varken av brittisk eller amerikansk härkomst, uttala ordet ens i närheten av jått.

Tycker man ja:t låter tramsigt så kan väl helt enkelt jakt få duga. Eller varför inte de jag nämner ovan: jaktskepp resp. lustjakt, beroende på vilken sort man menar.

Det jag försöker säga är väl kort och gott: låt oss sänka jått-helvetet en gång för alla. Please.