Vem i helvete?

Förlåt mig Lars Winnerbäck , men jag konstaterade just att du bara är näst vidrigast inom svensk musik. Håkan Hellström s senaste platta " 2 steg från paradise " finns nu på Spotify, och jag lyssnade precis på den. För enligt samma mekanik som Winnerbäckgrejen så blir jag nyfiken och vill veta vad hypen handlar om. Varför skriker folk "Äntligen!" när Håkan släpper nytt? Varför är de så lyriska över hans låtar? Men jag går bet. Det är lätt och upptempo , men blir ändå aldrig habil popmusik på grund av allt det påklistrat svåra och de vämjeliga pretentionerna. Det är visor och svärmiska melodier , med de blir aldrig vackra eller berörande eftersom de är trötta, ospännande och ihopsnickrade av gammalt surt rivningsvirke. Det är poppoesi som siktar på hjärtat, men missar styggt och träffar sekundärskamcentrat. Och jag kan inte låta bli att fundera över hur mycket som är snott rätt av även den här gången. Retrostuket sitter där det ska. Plonkiga tolvor

Jag börjar fundera på om inte framtiden ser rätt mörk ut för ordet det i svenskan. Språket är ju som bekant levande och föränderligt. Det är brukarna som bestämmer. Nya ord som kommer till, gamla som faller bort, eller en förändring i uttal eller stavning av befintliga - allt är det majoriteten som råder över. Språkproffsen kan förstås rekommendera och föreslå. Men mot majoriteten är de ändå chanslösa. En titt på vardagligt icke-korrat skriftspråk visar vartåt det bär: Det ligger, om inte i dödsryckningar, så åtminstone dubbelvikt med svåra smärtor i ändan. Vi uttalar aldrig t-ändelsen i det , och folk har slutat att skriva t :et . Många skiter nog i att skriva det med t fastän de vet att det stavas så, för så många andra gör likadant - i nån slags sms-bråttom-och-ont-om-utrymme-mentalitet . Många vet nog inte ens att det stavas med t, och skriver vad de tror är rätt. "De var jätteroligt på klubben" "Jag har sagt de förr: True Blood äger!!" "...o

Mitt inlägg " En nörd bokar tvättstuga " var ganska uppskattat, så jag tänkte härmed dela med mig av ett annat nedslag i vardagen. Jag hade tråkigt häromkvällen och satte mig ner vid datorn. Tänkte att jag ju kunde spela in lite musik eller nåt sånt skoj. Plockade upp gitarren. Plinkade lite. Same old same old. Fuskade lite på klaviatur istället. Intet nytt under solen. Inspiration noll . Här behövdes nåt fräscht. En kompositör utan gamla inkörda hjulspår. Så jag började plita ihop ett javascript . Det skulle få slumpa ut noter, hade jag bestämt. Men med vissa regler. Jag kom att tänka på den Österrikiske tonsättaren Arnold Schönberg och hans påfund tolvtonstekniken - i korthet ett musikaliskt regelverk som säger att en spelad ton inte får återkomma innan alla de andra tonerna också är spelade. Taget. En slumpfunktion. En array med tolv kromatiska toner. När en ton är slumpad är den död, och kan inte slumpas igen. Där hade jag slumpfunktionen för melodins toner .

För att bli en äkta köksbesserwisser bör man ha koll på glosorna och uttalen. Min egen uppfattning är att det är lite si och så med det på sina håll. Och ironiskt nog är det oftast de mest pretentiösa av hemmakonnässörerna som slänger sig med flest konstigheter. Vem i Helvete, som vanligt, to the rescue: Chèvre uttalas just så, med betoning på -èv- . Inte chevreee . (Vill du vara extra frankofil så kan du göra sista e:t till ett kort ö, gärna så kort så det bara antyds). Cointreau slutar på å och inte på ö : ko-ang-trå . Det tycks av någon anledning vara enklare med t ex bordeaux och château ; för bordö och chattö har jag nog aldrig hört. Entrecôte slutar som synes inte på eau och uttalas enklast an(g)-tre-kått . Alltid lika festligt med servispersonal som "rättar" en med ett artikulerat "Okej, en antrekåå" . Focaccia - Är en fo-katt-cha , och ingen fokassia eller fokascha . Att italienska cc blir sje-ljud med inledande t-anslag gäller dock inte

Här i stan finns en åkerifirma vars bilar man ser lite då och då. Och jag blir lika road varje gång. Åkeriet heter nämligen Widrikssons . Jag kan inte låta bli att tänka mig att alla som jobbar där är lortiga, ondskefulla och stinkande med gulgröna sprickfärdiga varbölder och bruna skummande gaddar. Men det hela jämnar liksom ut sig. Lika ofta ser jag ser bilarna från elfirman Gullikssons . De som jobbar där är nog små, glada och söta och doftar nypon. Eller så kan det vara så att det inte alls ligger till sådär vare sig på Widrikssons eller Gullikssons. Fast troligen gör det det. Det tror jag iallafall.

Det kom en kommentar från "A" på inlägget 118800 och "Vem var Jesus?" som var ganska lång och välskriven. Den förtjänar ett ordentligt svar: "Det är viktigt att förstå att ateister också är 'troende'. Att man som ateist skulle veta med säkerhet och skulle ha alla svar är galet och högmodigt. Det är ingen som vet hur allt är skapat, hur människan kom till, etc. Det är där det viktiga ligger; att alla ska ha rätten att bilda sig en egen tro och uppfattning." Nej, en ateist säger sig inte ha svar på de där sakerna. Det ligger inte i begreppet ateism. Ateism antyder endast ett, och det är att man inte har en gudstro . Att påstå att ateism är en tro är lika galet som att säga att det är min hobby att inte spela golf . Hur är det med dig själv - tror du på gudarna Ganesha, Amaterasu, Huitzilopochtli, Apollon, Oden och Quetzalcoatl ? Min gissning är att du inte gör det. Det enda jag gör är att tro på en gud mindre än dig. Alla ska ha rätt

Det var en gång en kille som var och badade i Jordanfloden. Just som han hade stigit upp, nydoppad och blöt, så kom hans pappa och hälsade på. Pappan var dock lite flummig av sig så han kom i form av en ande - i form av en duva . Andeduvpappan förde ut sin son i öknen för att sätta honom på prov av ett odjur . Det är ingen lek att sättas på prov av ett odjur, så killen laddade inför provet med att fasta i fyrtio dagar och fyrtio nätter. Han blev hungrig. Då visade sig odjuret och sa: -Hahahaaaa, visa nu vad du går för! Gör de här stenarna till bröd! - Bah , sa killen, det står skrivet att människan inte bara ska leva av bröd, utan även av de ord som farsan säger! Då tog odjuret med sig killen upp på en mur och sa: -Hahahaaaa, kasta dig ner härifrån så får vi se om det kommer några änglar och fångar dig! -Bah , sa killen, det står också skrivet att du inte ska sätta farsan på prov! Då tog odjuret med sig killen upp på ett ashögt berg med utsikt över världens alla riken och

Fredagsmys [~asmy:s], sbst.; best. -et; är en aktivitet där familj eller vänner samlas på fredagskvällen efter en slutförd arbetsvecka och firar helgen med lugn samvaro, hämtmat, plockmat, godis och TV-tittande. Riten fyller även en funktion som uppladdning inför den energikrävande lördags-brakfyllan där man förväntas shotta Fernet, hångla upp en gift arbetskamrat på muggen, supa bort jackan och kräkas i en taxi. I fredagsmyset ingår vissa ritualtypiska beteenden, t ex att i smyg mot soffan eller partnerns mysbyxor torka av de kladdiga s.k. ostbågsfingrarna och att somna ifrån TV4-långfilmen och dregla på sin partner. I hushåll med TV1000 och liknande betalkanaler visas gärna vuxenunderhållning under de sista timmarna av fredagsmyset. Sådan kan i ömkliga fall ha en medryckande effekt och orsaka så kallad soffpetting . Här är det önskvärt att ostbågsfingrarna är ordentligt avtorkade. I synnerhet i de fall partnern dreglat färdigt och vaknat. Fredagsmyset kan i korthet sägas