Det var en gång en snubbe som var ute och reste med sin fru och sin extrafru (det var cool på den tiden att ha sån).
De hade dessvärre problem att hitta någonstans att bo. Men plötsligt träffade de en gammal man som erbjöd dem husrum. Och käk. Så jävla win!
Bäst som de chillade hemma hos gamlingen så omringades huset av snubbarna från stan. De var riktiga skurkar. De bankade på dörren och skrek åt gamlingen att skicka ut gästen så att de kunde våldta honom.
Den gamle mannen sa: -Nej, han är min gäst! Så får ni inte göra! Ta min gästs bihustru och min dotter som är oskuld istället! Låt mig skicka ut dem, så kan ni utsätta dem för vad ni vill!
Skurkarna var fett missnöjda med det erbjudandet. De hade ju siktet inställt på lite man-ass. Men resenärssnubben chansade och skickade ändå ut sin extrafru. Så skurkarna bara: -Meh, okej! och våldtog henne hela natten ända tills gryningen. Då släppte de henne, och hon föll ihop vid tröskeln till gubbens hus.
På morgonen hittade hennes snubbe henne där. Han sa: -Res dig upp! Vi ska ge oss iväg!
När han inte fick nåt svar så lyfte han upp henne på åsnan och drog hem. Där hämtade han en kniv och styckade henne i 12 delar.
Likdelarna skickade han sen ut i hela Israel med budskapet "Har något liknande skett sen Israel drog ut ur Egypten och fram till i dag? Begrunda detta, håll rådslag och säg er mening!"
Slut.
---
Den här sagan kommer ur den populära boken Bibeln (Dom. 19:1-30). Nu märks det förvisso inte på det här stycket, men på andra håll kan den vara rätt sadistisk, sexistisk, inkonsekvent och obegriplig. Så läs med försiktighet! :-)
Det råder inte längre någon tvekan om att jag har råkat trilla dit på en rejäl förkylning. Jag som var sugen på en liten after work. Det lutar således åt soffläge och filmtittande ikväll istället.
Detta får mig att tänka på ett gammalt inlägg som kom till en gång när jag låg just förkyld med hjärnan full av snor och kollade skräpfilm.
Det är läge för en repris: 12 saker vi lärt oss från film:
- När nån som pratar i en mikrofon är nervös eller pinsam så blir det rundgång.
- Datorer kvittrar och piper lite diskret när de visar nåt på skärmen.
- Mobiltelefoner har en speciell knapp för när samtal bryts. Den ska man trycka frenetiskt på och samtidigt skrika hallå.
- Skottskador och andra köttsår gör inte ont förrän en söt tjej tvättar rent dem.
- Badskum har egenskapen att ackumuleras vid bröstvårtor och underliv.
- Alla jättegamla tanter med grå starr kan spå framtiden.
- Strömavbrott föregås alltid av att strömmen först är lite småkrasslig, sådär så att lamporna blinkar. För alla elledningar känner på sig att det snart kommer att falla ett träd över dem.
- Gator med flyende skurkar på hyser oftast en parad just den dagen.
- Ventilationstrummor - även de på fängelser och i superhemliga skurklaboratorier - är dimensionerade för människor.
- Säkerhetssprinten på en handgranat ska dras ut med tänderna.
- Tjejer som springer från nåt farligt snubblar. Oavsett underlag,
- Pistoler är billiga förbrukningsvaror och kan med fördel slängas när kulorna tagit slut.
Det här var de festligaste jag kom på. Men listan kan väl göras hur lång som helst; som klassikerna enhance-funktionen som kan trolla fram nya bildpixlar, automatvapen som aldrig får slut på kulor, avstängda datorer som kan hackas, datorvirus som orsakar explosioner i tangentbordet ... you name it! :)
Nu ska jag gå och snyta mig.
Igår flög jag hem till Stockholm från Malmö.
Jag älskar att landa på Bromma. Inflygningen över huvudstaden är fullkomligt bedårande. Allt vatten som glittrar. Den vita bollen söder om Söder. Husen, miniatyrmyllret och leksaksbilarna därnere. Att se sin egen kåk från luften. Den stora lilla staden.
Lika hänförd som jag är över vyn, lika fascinerande är det att se flygpendlarnas likgiltighet. Jag med näsan mot fönstret. De med näsan i DI. Totalt blasé. Sådär som man bara kan bli om man har sett skådespelet hundratals gånger.
Men, det är inte därför jag skriver det här. Anledningen är den stolsgranne jag fick. Det var en sån människa som inte har nåt emot tät kroppskontakt med medpassagerare.
Bara någon sekund efter att vi satt oss förlorade jag armstödet. Alltså, alla vet väl att man börjar lite försiktigt med en armbåge. Smyger åt sig sina 50% av utrymmet diskret över tid. Men inte denne herre. Klafs, så låg en arm halvt ovanpå min. En millimeter till och vi hade krokat lillfingrar som flanerande indiska gossar. Jag tog nederlaget och lade armen i mitt knä.
Och sådär fortsatte det. Försökte man skruva sig undan nånstans kom han efter och man förlorade ytterligare några centimeter utrymme. Knät föll ut och stödde sig mot mitt. När vi båda läste tidning så kom en varm handrygg och vilade mot min.
Så jag satt ett tag och funderade om det är jag som är tramsig. Jag menar, jag är ju inte rädd för kroppskontakt egentligen. Jag har ingen bacillskräck eller andra sådana fobier. Och det var ju en välkammad och välklädd man som doftade herrparfym.
Men ändå. Lite jävla respekt får man väl ha för andras personal space. Eller?
Jag bet ihop. Låtsades att jag var med i en film. Det enda som saknades i manuset var nån unge i sätet bakom som oavbrutet sparkade på min stolsrygg. Men där satt en stillsam DI-blasépendlare. Ungen satt nämligen i sätet framför mig och bankade med huvudet bakåt i sin egen stolsrygg istället. Samtidigt som hon skrek "iioooiioooiiooo" och min kaffemugg studsade oroväckande på brickan.
I sanning en upplevelse. Men en timme och tio minuter i luften mellan Sturup och Bromma kändes alldeles lagom.
Läsaren (och lysande bloggaren) Technicolor kommenterade på ViH och sade: "Finns du på detdäringa Twitter?"
Det gjorde jag inte. Dumt. Så nu gör jag det: http://twitter.com/vemihelvete
Och när jag ändå höll på så blev det en Facebooksida också:
Så nu ska man kunna följa vad som händer på Vem i Helvete även på dessa två fantastiska webbtjänster.
Jag kan passa på att berätta att ordet "Helvete" i sidnamnet gick inte för sig på Facebook. Det var på tok för stötande berättade en dialogruta. Men skrev jag ihop det till webbadressen "vemihelvete.se" gick det visst bra.
Så nu kör vi! Välkommen!
Kära stadsmedborgare,
Skicka hem mig. Snarast. Skicka för helvete hem mig till Norrland igen.
För jag är ju inte född här. Jag har bara kommit hit med hopp och drömmar om ett bättre liv än det jag hade där jag kommer ifrån.
Vem fan tror jag att jag är?
Jag kommer här med mina tjocka L, mitt tystlåtna och sävliga sätt och mina stinkande kroppkakor och utgör ett hot mot den rappa innerstadskulturen, Solnakorven och Lidingö-i:na.
Jag har roffat åt mig av er vård med patetiska småskador och fjantiga infektioner. Jag har till och med tagit av er A-kassa och ätit, druckit och bott för.
Till råga på allt har jag plankat i t-banan och pissat i en rabatt vid Mosebacke. Jag har åtskilliga gånger nött på Hornsgatans asfalt med mina bonniga sneakers. Jag har egenmäktigt skällt på några av er när ni har kickat sönder saker på gatan. Fastän jag vet att det är ni, och inte jag, som har byggt upp den här staden.
Jag har dessutom mage att gnälla för att ni står i vägen, fiser i hissen, och går för sakta framför mig när jag ska till pendeln. Jag har inte ens gått SFI (Stockholmska För Inflyttade) så ni förstår knappt vad jag säger.
Det händer dessutom att jag umgås med Tobias, Anna, Frida, Rebecka, Sara, David, Tomas, Lisa och andra som, precis som jag, är usla inflyttingar norrifrån. Det tyder på en uppenbar ovilja att låta mig assimileras.
Jag är ett hot mot ER kultur. Jag tar ERA frilansjobb. ERA säten i tunnelbanan. Jag har roffat åt mig en av ERA bostäder. Jag utnyttjar ERA sociala skyddsnät och förmåner. Jag är, kort och gott, en parasit.
Skicka hem mig NU innan det är för sent!
----------
Nej. Jag är såklart ironisk.
Först vill jag förtydliga att stockholmarna inte alls är målet för den här liknelsen. Tvärtom. Det är, har det visat sig, framförallt glesbygden som bär på de här synsätten. Typ en sån jag kommer ifrån. Och då inte gentemot så kallade "svenskar" från annan ort i landet, utan människor från andra länder. Men liknelsen är, anser jag, helt legitim. Jag är också en flykting. Inte ens från krig och förtryck, utan från nåt så banalt som dåligt jobbutbud och tristess. Men jag råkar ha privilegiet att vara född innanför Sveriges gränser. Och får den där gyllene fribiljetten.
Så. Jag har sagt de här orden förut på Vem i helvete, men de tål att sägas om och om igen:
Kliv in i samtiden, för helvete!
(Håller du med mig? Klicka gärna på Gilla-knappen däruppe, eller på dela-knapparna här nedanför och sprid ordet!)
Titta vilken märklig förvandling som skett med vår svenska flagga inatt. Vad är det för nåt?!? Nån slags obehagliga utväxter som strävar medurs. Jag fattar ingenting. Det enda jag vet är att de utgör 5,7% av den totala flaggytan.
Eller för att tala klarspråk: Jag skäms! Hur fan tänkte ni?
Som jag sa i kommentarerna till mitt förra inlägg: Är det värnandet om de cendréfärgade håren och förkärleken för löksill som är viktig för Sverige? Nej, har man sådana värderingar är man inget annat än främlingsfientlig.
Eller är det för trångt i Sverige? Nej, en snabbtitt på statistiken säger annat: Wikipedia - Lista över länder efter befolkningstäthet. Sverige är gigantiskt till ytan och har därför en kostsam infrastruktur som vi är förhållandevis få som ska betala. Stjärterum finns det gott om.
Eller är det så att vi inte har tillräckligt många jobb och bostäder? Nej, inte det heller. Varje människa är en konsument och en skattebetalare. Det är vi - människorna i samhället, oavsett härkomst - som är de resurser som skapar ett samhälles efterfrågan och utbud. Sådant är ingen konstant.
Säger man i ena andetaget "fan, de kommer hit och bara utnyttjar bidrag" och i andra andetaget "fan, de kommer hit och tar våra jobb" så är man rätt motsägelsefull, för att inte säga korkad.
Finns det förbättringar att göra i integrationspolitiken? Absolut! Men det hade våra etablerade demokratiska och medmänskliga partier kunnat få ta tag i utan inblandning av främlingsfientlighet.
En titt på statistiken från Valmyndigheten visar att det är i små hålor som stödet för SD är störst. Pinsamt. Har ni stora integrationsproblem i Örsjö (Skurup), Klagstorp och Everlöv eller?
Som sagt: Jag är på riktigt ledsen och skamsen idag. Jag ska dock försöka trösta mig med att mina grannar här i området gav SD en riktig bottennotering på 0,8%. Och att Sverige i stort har gjort upp med en gammal och slentrianmässig S-dominans, och faktiskt röstat för framtiden. "Av var och en efter förmåga, åt var och en efter behov" är väl en fin tanke, men det förutsätter att det finns någon förmåga kvar att ta av. För det finns det nu hopp.
Men så SD. WTF?!
(Håller du med mig? Klicka gärna på Gilla-knappen däruppe, eller på dela-knapparna här nedanför och sprid ordet!)
Kära medmänniskor,
gå och rösta idag.
Rösta på ett parti som ligger dig nära ideologiskt, eller i sakfrågor, eller bara på en partiledare du tycker verkar vara reko. Eller bara på vad som helst. Ta nåt.
Men snälla; rösta inte in Sverigedemokraterna i vår riksdag.
För ett främlingsfientligt parti med bevisade rasistiska och nynazistiska kopplingar har inte där att göra.
De må linda in budskapet i mildare ord numera. Men det är bara ett spel för galleriet. Kontentan är densamma.
Invandrings- och integrationspolitiken kan vi lösa ändå, med demokratiska och medmänskliga partier vid makten. Opinionsmätningarna har nu klart och tydligt visat att den frågan är viktig för svenska folket.
Idag går Sverige till val. Världen i allmänhet och Europa i synnerhet har ögonen på oss. Jag skulle skämmas för mitt Sverige imorgon om vi har röstat fram ett främlingsfientligt parti till en maktposition.
Så gå och rösta idag. Om du läser min blogg är sannolikheten stor att du är en kritiskt tänkande människa som sätter humanism och sunt förnuft högt. Då går du och röstar idag, och gör det så att skitpartiet Sverigedemokraterna inte har en chans.
Tack!
/Anders
Jag kom helt osökt att tänka på ett klipp från humorserien Pentagon häromdan.
Det är liksom nåt bakomliggande som stör. Nåt som är svårt att ignorera.
Den oöverträffade fåfängan av religiöst tänkande: att en kolbaserad säck av mestadels vatten på ett korn av järnsilikatdamm runt en trist dvärgstjärna i en obetydlig galax i en gles galaxgrupp i en ohipp förort till en superhop tittar upp mot himlen och förkunnar: "Allt detta skapades för att JAG skulle kunna existera!" sade någon insiktsfull person.
Men är det kanske så att vi är förprogrammerade att uppfinna religioner? Har det till och med haft ett evolutionärt syfte?
Antropologiprofessorn Lionel Tiger och neurologi- och psykiatriprofessorn Oliver Sacks upplyser oss hos Big Think:
... och vatten har ett minne;
borde man inte kunna ta en homeopat;
blanda ut denne med hundratusentals delar vatten*;
skaka om tio gånger fram och tillbaka;
tio gånger upp och ned;
tio gånger sida till sida;
hälla medicinen i blomsprutor;
och spraya på alla de andra homeopaterna;
så att de försvinner**?
* homeopaten får såklart en flytväst på sig, och får bli uppfiskad efter första potensieringen.
** dvs slutar upp att lura på folk kvacksalverimetoder och går och utbildar sig till riktiga läkare istället. Men det förstås; homeopati fungerar ju inte. Så det enda vi kommer få är blöta homeopater. Nåja. Alltid nåt.
Läs fler Vem i helvete-inlägg om Homeopati »
Minns ni att Teletubbies fick kritik för att utgöra gaypropaganda? Detta för att Tinky Winky var lila och bar handväska.
Ska det vara gay det?!?
Alltså, här kommer en bild från vinjetten till 70/80-talsbarnprogrammet Boktipset:
En sol med rouge på kinderna slickar en enorm stjärt, medan en transa i knäppkängor läser porrnoveller så det spritter i benen! Allt framför en stor pride-regnbåge!!
Här snackar vi gay!! Helt underbart!!
Jag undrar hur man tänkte. Visst måste det funnits nåt implicit budskap?
Programmet gick ut på att Stefan Mählqvist satt i en färgglad fåtölj och läste ett stycke ur en barnbok som alltid slutade i värsta cliffhangern. Man bara var tvungen att springa ut och köpa boken för att få reda på hur det gick.
Måhända solen representerade SVT:s Boktipset-redaktion, och kullarna var de kollektivt särade skinkorna på Wahlström, Bonnier, Almqvist, Wiksell, Rabén och Sjögren...
Eller nåt. Vad fan vet jag. Ninnaa-ninnaa-ninnaa-naa...
Tänk så det kan bli.
För några decennier sedan hade vi Pioneer- och Luxorförstärkare på 2x40W med trägavlar, kanske ett par välbyggda och välspelande 20-liters 8-tums fullrangehögtalare lämpligt utplacerade i våra sjögrästapetserade vardagsrum.
På den lirade vi nån av våra 30 knastriga vinylplattor eller heminspelade kassetter med tillhörande brus och drop-outs.
Lite senare kom kompaktstereon där allt satt ihop en en enda silvrig klump med blinkande lysdioder. Lite billigare byggd. Mer plast. Mer burk.
På den lirade vi nån av våra 60 CD-skivor med 16-bitars digitalljud i 44,1kHz samplingsfrekvens.
Idag har vi internet - iTunes, Spotify, Amazon, Pandora, Napster - och gigantiska lagringsmedia med stora musiksamlingar. I princip hela världens musik ett par musklick bort. Kvaliteten är (oftast) utmärkt. Många jagar högsta upplösningen, högsta bitraten och lossless-formaten. Vi konsumerar mer musik än någonsin förut i historien.
Och vi avnjuter det hela genom leksakshögtalare från datorpryltillverkaren Logitech eller iPad-dockor i storlek som en jävla formfranska. Eller möjligen ett surroundsystem med trettioelva småsatelliter och burkar runt rummet - som inte är gjorda för att spela stereo, men gör det ändå. Det mesta i form av pyttesmå högtalarelement i oisolerade lådor av tunn plast. De är gjorda för att vara billiga och enkla att placera och flytta runt. Och se flashiga ut. Inte för att låta bra.
Visst är det anmärkningsvärt?
Jag generaliserar givetvis - det har såklart funnits hela spektrat från audiofiler till köksradionihilister genom alla dessa eror. Men genomsnittstrenden är ändå solklar: Vi lyssnar mer och mer på musik i allt högre kvalitet - och vi gör det i sämre och sämre ljudutrustning.
En inte alltför vild gissning är att mångas bästa ljudupplevelse idag kommer från bärbar spelare och ett par halvschyssta in-ear-proppar.
Jag tycker faktiskt det är lite sorgligt. Låt oss starta en mottrend! Gå och köp en schysst förstärkare och ett par bra stereohögtalare. Det behöver faktiskt inte kosta skjortan. HiFi-klubben säljer NAD och DENON som bygger riktiga kvalitetsförstärkare till bra priser. Reference Audio har massor av välspelande högtalare som inte tar upp halva vardagsrummet.
Jacka sen in dator, TV, mp3-spelare eller vad du har - och njut!
Det var en gång en snubbe som var ute och reste med sin fru och sin extrafru (det var cool på den tiden att ha sån).
